Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omkring med ett uttryck af spjufver i ansiktet
och sade med sitt mest hjärtevinnande leende:
”Vi ha inga åhörare, Anna, och därför vill
jag förtro dig, att jag sätter en skicklig och
duglig hushållerska lika högt som den fram-
stående statsmannen. Vi äro lika beroende af
sund, vällagad mat, ordentliga kläder, vackra,
trefna hem som af epokgörande reformer inom
stat, kyrka och samhälle. Dessa må förskaffa
oss aldrig så stora fri- och rättigheter, vi skola
dock ej ha någon glädje af dem, om vi måste
lefva på dålig mat, gå med arm bågarna ute
eller med bara fötter i vägsmutsen eller ha det
kusligt, kanske osnyggt inom de väggar vi
kalla hem. Det är i min tanke ett grym t miss-
tag att kalla det ena arbetet ärorikare än det
andra. Men den, som ej gör det väl, är värd
smälek och att utsättas för de onda följderna
af sin uraktlåtenhet. Man och kvinna borde
mer sträfva efter att åt sig uppsöka de platser
i lifvet, där de bli dugande, än sådana, hvilka
nu anses mer fram skjutna och ansedda. Och
de skola göra det, när man upphört att säga:
”detta passar en man — detta en kvinna”, och
när talet om att skänka allt dugande arbete
lika aktning hunnit blifva mer än en fras.”
”Men — men, morbror Axel”, vågade Anna
tveksamt invända, ”du glömmer, att det dock
alltid är mer inkomstbringande att vara diplo-
m at än köksa, och därför skall köksan måhända
allt fram gent sträfva efter att blifva diplomat.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
