Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ryste väl för sin dystra kärlekslösa omgifning,
men fördrog ståndaktigt faster Ebbas sarkas-
mer och hänsynslösa påpekande af hennes fel
och fasterns lika tålamodspröfvande framhål-
lande af Annas förtjänster.
Men det var ej utan att detta slutligen bör-
jade göra intryck på henne. Undandragen mo-
ster Karnas klemande förgudning och med god
tid att tänka och gå in i sig själf, frågade Gun-
lög sig med oro, om hon verkligen i allo var den
förtjusande varelse, som hon hittills trott sig
vara. Hon hade alltid haft så många ursäkter
för sina fel och för att hon i mycket stod så
efter Anna, men nu börj ade dessa ursäkter tryta
ibland och moster K arna förlorade en del af sin
auktoritet. Omedvetet började Annas företräden
fram träda i skarpare ljus, medan hennes egna
krym pte ihop och där bredvid syntes ynkligt
oviktiga.
”Jag vill ju så gärna vara god och bra”,
suckade hon under denna ovana själsvånda.
”Men hvem har rätt, moster K arna eller faster
Ebba? Ack! jag fruktar, att unga karlars be-
undran och gammalt, urmodigt folks bifall i
längden ej är mycket att stå efter. Faster
Ebba är inte dum, ehuru nedrigt elak; men det
är nog inte af bara illvilja hon säger, att jag
är en sjåpagås och löjlig baldocka. Och mor-
bror Axel och Edgar —”
Men här ville Gunlög helst upphöra att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
