Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredagen inföll stormig och regnig såsom
de föregående dagarna. I god tid foro faster
Ebba och Gunlög ned till hamnen. Men ingen
”Odin” kom, och då man efterhörde på ång-
båtskontoret, skakade herrarne på hufvudet och
svarade, a tt de visste ej något — blott att ång-
båten afgått på sin bestämda tid. ”Möjligt att
den uppehållits af stormen och först vore att
invänta dagen därpå”; och med detta besked
måste damerna åka hem till Hallersberg igen.
Dagen förflöt under orolig väntan — orolig i
synnerhet för Gunlög, hvars sjuka samvete fö-
respeglade henne allehanda olyckor.
”Den dumma Anna!” utbrast hon nervöst,
pinad af sina onda aningar. ”Hon kunde ju ha
farit öfver Gjedser-W arnemunde och undvikit
denna långa sjöresa. Hon är då jäm t så dum-
dristig.”
”Den opraktiske Axel har naturligtvis gjort
upp denna resplan för henne. Han har antagit
den vara snabbast, och den bespar henne om-
byten af tåg och båtar”, svarade faster Ebba
och tilläde: ”en sjöresa, om aldrig så svår, gör
den flickan ingenting, och dessa båtar bruka
vara säkra.”
De försökte trösta sig härmed och gingo
omsider till sängs. Men man sof föga under
det gamla drakhusets tak denna natt, och ej
häller därnere i inspektorsbyggningen. Då
stormen kom och riste i de åldriga murarna
och lät väderflöjeln gnissla och träden därute
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
