Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Faster Ebba liar repat sig fast och säkert.
Hon vill ej höra talas om att Anna skall för-
saka sin resa till Italien till vintern för att
stanna hemma hos henne. Men för att slippa
vara skilj d ifrån sin flicka har hon beslutat
a tt också själf fara med. Hon och Gunlög,
som ännu är klen, men tappert strider mot
gamla vanor för att blifva stark och modig,
skola resa bekvämt och långsammare efter de
andra. Hon och Gunlög förstå hvarandra för-
underligt bra numera.
”Axel skall ej ha något emot att skylla
på, att han vill hålla mig sällskap, när ni unga
företaga ansträngande utflykter”, säger hon
med ett fryntligt småleende på tal om denna
sak, och sedan Gunlög bestämdt förklarat, att
det inte får pjåskas med henne och att, så be-
kväm t klädd som hon nu är, hon kan gå mil-
vis. ”Han har ej samma vigör som förr, och
vi skola fördrifva många angenäma stunder
ihop på terrasserna, medan ni ströfven om kring.’
’
Gunlög är jublande glad öfver dessa anord-
ningar. Hon har blomstrat upp som en ros
dessa dagar under Annas ömma skydd. Och
så har Stewes hållit ord och kommit. Och hon
tackar dagligen Gud, att han kom efter den
stora förändringen, annars . ..
”A nna”, säger hon sista dagen före deras
afresa och sticker in hufvudet genom dörren
till systerns rum, där denna sitter hänsj unken
i valet och kvalet af reslektyr, ”släng de där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
