Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Åh, det blir i alla fall bra”, sade friherrinnan,
som vanligt döf för alla skäl. ”Pappa har förstås
spelat mig ett spratt — jag hade räknat på litet
smått ifrån hans rum. Men sådana äro männen; en-
dast rifjärn biter på deras egoism, och ett sådant
har jag då inte varit.”
”Nej, det vore synd att påstå.”
”Ja, ja, jag har nog varit för flat”, svarade fri-
herrinnan godmodigt, där hon stod och ref om bland
en packe slarfvigt hoprafsadt linne. ”Men låt varna
dig häraf, mitt barn, så att du en gång håller efter
din man — framför allt till att lämna dig hushålls-
och klädpengar ordentligt.”
”Javisst — om jag får någon och om han har
några.”
”Åh, naturligtvis blir du gift — och rik är han,
för det har jag drömt”, kastade friherrinnan tryggt
fram.
”Ja, naturligtvis”, svarade Isa vårdslöst, hvärmed
samtalet afstannade.
Hon bredde intresselöst ut öfver sängen de enda
hela, men omalka lakan, som friherrinnan ändtligen
lyckades leta ut bland sitt bristfälliga linneförråd;
sedan tog bon bort de blekta eternellerna ur byrå-
vaserna och ersatte dem med ett par artistiska bu-
ketter af försommarens brunbladiga berberis med
gula blomhängen, hvit hagtorn samt ljusvioletta per-
siska syrener från den igenvuaxna trädgården. De
prydde npp det tarfliga rummet och fyllde det med
frisk vällukt. Hon rätade äfven på de styfva kattuns-
gardinerna — fordom storrosiga, men nu urtvättade
med oregelbundna brann pladasker på blåhvit botten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
