Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se tiden an tills vidare och icke oförsiktigt framkalla
en katastrof, därföre att hans själfmedvetande såsom
man och rättsinnehafvare kränktes. Att helt sätta
sig in i att älskarefacket för alltid gått förloradt för
honom, det gick dock icke på en gång. Hans sinn-
lighet blossade stundom upp vid åsynen af den sköna
unga kvinnan, och han försökte några små närman-
den: men hon gled undan med så mycken takt och
godt lynne och en behändighet, att han endast kunde
godmodigt skratta däråt och låta sig nöja.
Isa hade icke återsett Xenia sedan det där för-
sta besöket. Hon umgicks med planer att söka opp
henne hos änkefrun på söder. Hon ville bjuda henne
med sig på teatern ibland eller hem de kvällar, då
officerarna med sina damer samlades i den gästfrie
chefens bostad, för att härigenom skaffa den en-
samma gamla flickan någon omväxling och förströelse.
Men det gick veckor om, innan hon förmådde öfver-
vinna sin tillfälliga tröghet så pass, att den tillät
henne att utföra sitt uppsåt. Slutligen en dag framåt
julen tog hon en vagn och for dit.
Hon hade valt den dag i veckan, då Xenia sagt
sig ha endast en lektion, och den på kvällen, och
träffade henne därföre hemma. Hon stod framför
rummets bästa möbel, en rätt stor spegel, med en
cigarr i ena mungipan, och profvade en ny vinter-
hatt.
”Hvad tycker du om’en?” ropade hon, så snart
hon fick se systern och knappt gifvande sig tid att
hälsa.
”Åhjo”, svarade Isa dröjande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
