Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillkonstlad munterhet. ”Jag förmodar, att vi komma
att träffas mycket ute, ty jag ämnar hädanefter mer
än hittills ägna mig åt sällskapslifvet. En ståtligare
kavaljer kan man då icke önska sig. Jag undrar,
hur han skulle taga sig ut såsom förälskad — det
vore något att försöka på”, tillade hon, men ofrivil-
ligt med en skymt af allvar.
Hon hade väntat, att modern skulle gå in på
skämtet — hon var just icke så nogräknad — och
vardt därföre frapperad, när friherrinnans armar i
plötslig förskräckelse föllo utefter sidorna.
”Mitt älskade barn — oh! det vore ohyggligt.
Det — det sägs, att denne Örner är en naturlig son
till öfversten.”
Isa kände sig till mods som om hon måste skratta,
hejdlöst, vildt och onaturligt. Endast med stor möda
lyckades hon beherrska sig.
”Jaså, detta också”, hviskade hon och tillade med
ett plötsligt styng af skarpt obehag: ”Har mamma
också hört, om fröken Sofi är modern?”
”Nej, kors! hur kommer du på en sådan idé?”
Jaså, om detta visste alltså modern ingenting.
Friherrinnan fullbordade sin toalett och fortfor med
lättare ton, då hon såg hur skenbart lugnt Isa tog
emot upplysningen om denna mannens ungdomssynd:
”Fru von R., som bor i rummet näst intill mitt,
kom att omnämna detta, ty hon trodde, jag visste
om det förut. Modern — fröken Sofi, kors, nej då!
— modern kände fru v. R. i sin ungdom, och denne
Örner hälsar stundom på henne. Det var en förtju-
samde ung dame, gift med en af öfverstens vänner.
Hon föll offer för den oemotståndlige v. Below; då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
