Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det tittade fram ur alla vrår af rummet, det
tycktes liksom hånle öfver att hon var där — där
under samma tak som — — — Och hon inbillade
sig, att det fick det Hornklouska blodet hos henne
att sjuda och brusa, hon kände sig såsom den af en
galen hund bitna: — utbrottet måste komma, det
måste — — —
Förfärad släckte hon lampan och drog i stället upp
persiennerna. Men då förvandlade sig plötsligt de snöi-
gå träden utanför i planteringen till jättestora, plym-
besatta, hvita, af juveler gnistrande solfjädrar, som
alla började häftigt vifta om ansiktet på henne, för-
tagande andedräkten tills hon förlorade medvetandet.
Fröken Sofi var mycket nyfiken få höra, hvar
den unga frun varit hela dagen. Då hon därföre
hörde henne komma hem, ställde hon skyndsamt i
ordning en bricka med choklad och några kalla rät-
ter, och med denna till anledning knackade hon på
hos Isa. Men då intet svar kom, steg hon dristigt på.
”Jag tänkte, lite varm choklad skulle smaka — —”
Längre kom hon icke. På golfvet, afsvimmad,
endast i sin lätta nattdräkt och belyst af månen, låg
Isa. Fröken hade så när släppt sin bricka, men
satte den i stället i sin häpenhet midt i sängen, fick
tag i en eau de cologneflaska och kastade sig sedan
ned bredvid den afsvimmade, hvars hufvud hon var-
ligt lade i sitt knä, gnidande tinningar och pulsar.
Isa vaknade. Och finnande sig sålunda vara
föremål för hushållerskans trägna omsorger och med
hennes goda moderliga blick i djup oro fästad vid
sig, greps hon af ett oemotståndligt begär att klänga
sig intill denna medmänniska, som vårdade sig så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
