Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hänga öfver disken hos cigarrfröknarna och
pröfva tålamodet och hedern hos sina kvinliga be-
kantas kammarjungfrur.
Men chefens fru hade i kväll sjunkit ned på
en låg trädgårdsstol alldeles bredvid honom, och
han hade erkänt hennes skönhet för längesedan.
Punschandet hade ännu endast hunnit till första
stadiet, men Isas unga ansikte i de rödgyllene sol-
reflexerna och hennes sorgmodigt fjärrskådande blå
ögon kommo honom dock att känna sig som vore det
längre lidet på kvällen och flere flaskor tömda.
Han ryckte något närmare och blef språksam.
Men hon var fåordig, och slutligen fick han klart för
sig, att hon endast lånade honom ett halft öra, me-
dan hennes blick sökte platsen, där Örner satt midt
emot Böhme, ej långt ifrån dem.
”Den där Örner — konstig kropp.”
Hon vände ej på hufvudet.
”Karlen är vriden. En — en äregirig s—n”
”Vet löjtnanten mer om honom?”
”Hum — det vet ingen. Nej, ingen vet mer
än att han är en arbetsmyra — tråkig — stupid.”
”Det är ju värderika upplysningar. Men spar
dem till hans biograf en gång. Mig intressera de ej.”
Härmed afstannade samtalet. Och snart dog
det äfven bort rundt om, ty alla tystnade för att
lyssna till den dispyt, som utspunnit sig mellan
Örner och Böhme.
Det var nu vanligt, att dessa båda såsom män
med utpräglade åsikter ofta drabbade ihop, men i
kväll rörde sig deras meningsbyte om ett ämne, som
intresserade alla. Och dessutom ägde båda en väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
