Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hågor. En skugga gled öfver hans drag, ty hvad
denna unga kvinna, som hans Evabarn fört uti lif-
vet, tog sig till, stack städse som små hvassa taggar
i hans ömtåliga samvete.
Han såg förargad i marken och glömde sin mot-
ståndare, helst han ju af gammalt visste, att bakom
dennes krigiska olåt gömde sig så mycken ungdom,
ett det varmaste hjärta och den renaste håg.
Örner fortfor:
”Minnet af glädjen är en blodfattig dagdrifver-
ska, som slinker in i boningarna och delar ut öfver-
vägande onyttiga gåfvor; men öfverallt öppnar man
och vinkar henne till sig, ty hon är dock så fager.
Men sorgen själf eller minnet däraf är en impone-
rande skepnad, som vänder tankarna mot evigheten
med önskan att kunna genomtränga och till sist nå
densamma. Naturligtvis vill jag inte härmed för-
härliga kriget — i all synnerhet ej de moderna krigs-
redskapen — men det förefaller mig som om detta
stora offer behöfdes för att afvända den gudarnes
misslynthet, som skickar försoffning och andligt
kvalm öfver världen.”
Då man såg, att Böhme ledsnat på dispyten, och
att det i dag ej ville arta sig till att bli hett, var
samspråket åter snart i gång rundtom, och Vänglin
fann sin tur vara inne att våga ett nytt försök.
”Frasmakarn har roat nåden. Ska vi dricka
med honom — förtjänar lite uppmuntran ofvanpå
ett sådant talprof.”
”Löjtnant Örner dricker aldrig punsch.”
”Usch nej, det är sant. Visst ingenting annat
heller — jo, mjölk — som en kalf. Har visst kött-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
