Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komster. Silfverbröllop! I dag — just i dag för
tjugufem år sedan hade de sammanvigts, och detta
hade de båda två kunnat glömma. Hur fatalt, att
deras sistföddas ord nu skulle påminna dem härom
— och just på själfva dagen. Så litet som hon nu-
mera gick tillbaka i minnet och så slagen som hon
en tid bortåt varit af den förändring som förestod,
hade kon förbisett årtal och dato, men han — att
också han glömt detta! Han hade ju varit upptagen
af de mångahanda bestyren för afflyttningen, men
det var ändå ej förklaring nog. Hon — deras äkten-
skap var numera ingenting för honom;
Och dock — hvilken här af älskogsminnen, som
tågade fram och ställde upp sig för att martera och
förödmjuka henne. Som skamliga piskrapp kändes
hågkomsten ar deras forna kyssar och famntag.
Men att hon också skulle taga det sålunda — det
var ju så vanligt — hetta och köld aflöste ju hvar-
andra i ständig följd inom lifvet och i naturen. Ja,
ja — men här hade kölden blifvit förherskande, en
öde arktisk region, i hvilken hon måste förfrysa och
omkomma. Hu! det var stillheten rundtom — de
ödsliga landtliga vidderna som förde henne på dessa
tankar. Intet afbrott förestod — möjligen ett gam-
maldags sällskapslif, där hon som balmamma hade
att föra ut de unga döttrarna. Så ensamma stunder
på ensamma stunder med obehagliga minnen och
intet hopp. Ej en handling — ej ord, ej tankar
hade i det föregående afsatts för att gifva ränta,
den ödsliga tid som förestod henne.
Ett medel — ett medel måste finnas att göra
det annorlunda. Döttrarna, dessa små lärda oskulder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
