Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liksom han velat öfverrösta detsamma, hvisslade han
ihärdigt, men falskt, den underliga, rytmiskt kla-
gande melodi, hvarpå inspektorens syster på morgo-
nen sjungit sin psalm.
Då öppnades dörren, och hans fru trädde in.
Hvisslingen förstummades tvärt, men i sin förvåning
glömde mannen att räta ut de tillspetsade läpparna.
Men hon var ej i sinnesstämning att uppfatta det
komiska häri. Hon sjönk ned i en af de tunga
Luthersstolar, som han mekaniskt sköt fram till henne,
och sade stammande:
”Jag — jag ville fråga dig, om du minns hvil-
ken dag detta är?”
Han smuttade hastigt och nervöst ur toddyglaset;
men så bröt hånet tvärt igenom den förlägenhet han
kämpade att bli herre öfver.
”Ja — ja”, sade han, ”flickungens ord påminte
mig därom. Jag drack vår skål, innan jag lämmade
bordet.”
”Och de — hvad sade de, om att vi ej under-
rättat dem förut — ej tillställt någon festlighet.”
”Nå, jag gjorde det i all tysthet för mig själf.
Skulle de upprepa sin fråga, finnes väl alltid någon
undanflykt.”
”Hvarföre inte säga dem, att det är i dag, men
att vi glömt det för hitflyttningens många bestyr,
och att vi nu ämna fira den betydelsefulla dagen
längre fram.”
”Du skulle vilja detta.”
”Ja, jag skulle tycka om att uppträda som silf-
verbrud, med silfverax och allt det där som nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
