Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mitt första möte med Kongo - I. Av C. J. Engvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När jag varit där något över en månad, fick även
jag feber och det upprepades flera gånger. Dessutom
fick jag solstyng. En gång, då jag hade feber, var den
så hög, att bröderna måste vaka en natt, emedan de
trodde, att slutet nalkades. Då jag åter kom upp, ansågo
de det bäst, att jag reste till Banana för att
rådfråga en läkare. Då var jag så svag, att jag ej kunde
gå ned till Kongofloden utan måste bäras i en
hängmatta dit. Att det ej var med lätt hjärta eller glada
känslor jag lämnade Mpalabala, dit jag kom tre månader
tidigare med de ljusaste förhoppningar, behöver jag ej
säga. Jag hyste dock ett svagt hopp, att läkaren ej skulle
giva order om hemresa. I Banana besökte jag en
holländsk läkare, och han sade, att jag borde resa hem nu,
men tilläde, att jag kunde troligen efter någon tid
återvända. Det sade han möjligen, för att jag ej skulle känna
det så tungt. Som bröderna i Banana sade på samma sätt,
var ej något annat för mig att göra än att resa. Det var
nämligen en bestämmelse för missionärerna, att om
läkaren och de andra missionärerna tillrådde hemresa, så
var man skyldig att fara.
Det var med tunga steg, ja, de tyngsta jag hittills
någonsin tagit, jag gick ombord på den ångare, som skulle
föra mig till Europa. Hade jag fått följa mina känslor,
hade jag stannat för att sluta mina dagar i Kongo, dit
jag längtat och där jag hoppats få sprida kunskapen om
Jesus, världens Frälsare. Men ej mindre svårt kände jag
den stora missräkning det skulle bliva för de kära
missionsvännerna hemma. Man kunde ju befara, att de
skulle giva upp tanken på Kongo-missionen, när
påfrestningarna voro så svåra. Men Herren vare lov, så skedde
ej. Vännerna bestodo det svåra provet, och Gud har på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
