- Project Runeberg -  I fetischmannens spår /
99

(1931) [MARC] - Tema: Congo
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I kast med språket - II. Av John S. Jönsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med anläggandet av vår jubileumsstation, Madouma,
ha vi påbörjat arbetet inom en stam, som talar en annan
dialekt av kongospråket än de, som talas på våra övriga
stationer. Det har därför för oss, som här varit
stationerade, varit ett lika intressant som nödvändigt —
tillåt mig säga — nöje att sätta oss in i den nya
dialekten. Det är om mina erfarenheter under arbetet med
språket, som jag för denna bok blivit ombedd att säga
några ord.

Då allt arbete, som är förenat med en stations
anläggande, måste utföras på dagen, har arbetet med
språket fått utgöra kvällsarbete. Det har därför ej kunnat
bli så mycket gjort, ty när kvällen kommer, är man i
regel trött. Flera problem ha också lösts, då jag legat
vaken och inte kunnat somna.

För mig ligger det en viss tjusning i att söka sätta
mig in i vår tsangidialekt, och för varje sak, som
klarnar, tycker man sig ha gjort en värdefull upptäckt.
Men andra stunder komma, då man är färdig att
övergiva alltsammans, då ord, prefix och suffix tyckas flyta
tillsammans i ett enda kaos. För mig ha de svåraste
prövostunderna hittills varit, då jag kommit till korta
med språket, då jag velat tala men inte kunnat. Strax
jag kommit hit, låg jag en natt i en bateke-by. Jag
förstod att folket under mötet på kvällen inte förstått
mycket av vad som sades. Senare vidtog dansen till
långt in på natten. Därinne låg jag vaken. Månen sken
in genom det spruckna taket, och genom den tunna
väggen trängde oupphörligt orden från deras
monotona sång: »Lele kole, he he?)) Då bad jag till Gud, att
fian snart måtte giva mig möjlighet att göra mig
förstådd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:53:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ifetman/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free