- Project Runeberg -  I fetischmannens spår /
296

(1931) [MARC] - Tema: Congo
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Loubetzi-Madouma horisont. Av G. Palmær

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till oss att bispringa de stora skarorna som bo mellan
dem och oss. Vilja vi? Kunna vi? Orka vi?

Visst vilja vi. Under 50 års tid ha vi genom Guds
nåd kunnat säga: Vidare! Se på kartan! Det vida
fältet ligger öppet framför oss. Säga oss icke missionärerna
vid Madouma, att banzabifolket är som redan berett
att mottaga Guds rike? Säga icke missionärerna vid
Loubetzi, att fastän bakuni äro hårdare, de dock ej
stänga sina dörrar? Ropar icke själva nöden, som bor i
hedendomen, på barmhärtighet, även om ingen av dess
trälar kan uttrycka sin önskan om frihet? »Alla folk»
är Mästarens ord. »Alla folk» är vårt villiga svar.
Svenska Missionsförbundet står vid dörren till Gabons
väldiga skogsbo; därinne vaka människorna i väntan på
dagen. Hela landet är som givet åt oss, dess nöd är lagd
på våra hjärtan, dess börda på våra skuldror. Då
av-gudaprästen däruppe i extasens vildhet vid trummornas
tam-tam ännu söker »makternas» hjälp, ljuder den
enformiga musiken och prästens skrän som ett bönerop
till den okände Guden, och han vill ge svar genom
oss. Då den lidande sjuklingen stapplar till fetischens
träbeläte och blott möter dess stela, obarmhärtiga grin,
tränger sig hans feberheta suck som en vädjan till
barmhärtighetens Gud, och han vill varkunna sig genom oss.
Då barnet går in under vidskepelsens okunniga
träl-dom talar själva mörkret i dess själ till vishetens och
kunskapens Herre, och han kallar oss att gå åstad och ge
ljus. Herre, vi vilja!

Men kunna vi? Ligger icke bördan alltför stor redan
på vår fåtaliga missionärskår därute? Är icke den
ekonomiska omsorgen om det verk vi redan åtagit oss
betungande nog? Är icke Kinas bekymmer vårt och Öst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:53:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ifetman/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free