Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o
första och andra examen med högsta betyg. Då hans
välgörare var död, slogo vi oss alla tre tillsammans. Med att
framdeles förtära endast mjölk och bröd till morgon, middag och
afton, samt samfäldt begagna kläderna, så att vi aldrig kunde
gå ut på en gång, kommo vi ut med våra medel, så att vi
aldrig behöfde göra skulder. Lika så plötsligt som oväntadt
blef vår nöd afhjelpt. Min broder Johan fick igen sin plats i
räntekammaren och erhöll första månadens lön förskottsvis
utbetald. Genom ett nytt sammanskott af våra föräldrars vänner
i Christiansand fick jag vid samma tid och alldeles opåtänkt
underrättelsen om ett månadtligt bidrag af 12 daler i ly år
eller till den tid, då jag hade tagit min juridiska examen. Men
det juridiska facket behagade mig nu mycket mindre än
någonsin; ej heller tillät min helsa mig någon ihärdigare
själsansträngning. Deremot hade min yngste broder med lust och
ifver lagt sig på det juridiska studiet. Jag skref till min
välgörare i Christiansand, och hans understöd öfverfördes på min
broder.
Hvad skulle det väl blifva af mig? Detta var länge en
gåta för oss alla tre. Dock förlorade jag ingalunda modet;
men något måste jag i alla fall taga mig till. Jag bevistade i
tre veckors tid föreläsningar, men detta kunde ej heller leda
till något utan pengar. Jag gick in i studentkorpsen. Som det
var brist på officerare vid de i anledning af kriget upprättade
bataljoner, ingåfvo så väl studenter som kandidater ansökningar
om platser, hvilka efter några dagars förlopp beviljades;
endast på min ansökan följde intet svar. Förmodligen voro
således alla dessa officersplatser redan besatta. Nå, godt! tänkte
jag, så kan jag då nu göra allvar af att blifva snickare, ett
handtverk, som alltid behagat mig, och för hvilket jag hade
anlag. Efter att hafva vandrat omkring bland Köpenhamns
snickare, råkade jag följande dagen på en, med hvilken jag
inlät mig; ban syntes mig vara en bra och hederlig man. Jag
skulle gifva en halfvuxen dotter två timmars undervisning, och
sjelf erhålla ordentlig lärdom i handtverket. Jag kände mig
nöjd med min ställning. Jag hade redan i mitt omtalda bref
till mina välgörare i Cliristiansand sagt, att jag heldre
bestämde mig för att blifva en duglig handtverkare, än att
fortsätta studera juridik, hvartill jag alldeles icke kände någon
kallelse. Efter en fjorton dagars pröfvotid skulle det skriftliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
