Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74-
angår någon annan", svarade min förare med stor gravitet.
Man skrattade, och vi körde vidare. Då vi hade knappt en
mil qvar till Polmak, ropade jag: "ale vuo.it! ale vuostl" Jag
underrättade nu förköraren, att jag ville utdela kuttingens
innehåll bland folket; tobaken deremot öfverlemnade jag till
utdelning åt den, i hvars hus jag tillbragt natten, då jag kom
från Karasjok. Nu blef det lif och lefverne. Med stor
värdighet bjöd nemligen föraren hela sällskapet att samla sig kring
honom; han fyllde sin bägare och höll med komiskt allvar
följande tal: "Första supen tillkommer mig, först för det jag som
prestens förkörare är den första och förnämsta mannen i
laget, och för det andra kunde kaggens innehåll möjligtvis ej
räcka till för alla, och det skulle väl föga passa sig, att
förnämsta mannen i laget skulle skiljas derifrån med torr mun."
"Drick, förkörare!" ropade sällskapet, och nu aftog han
mössan och, vändande sig till mig, sade ban: "Skål, käre prest!"
satte derpå mössan igen på hufvudet och vände sig till
kamraterna, sägande: "Skål, kära vänner!" Enstämmigt erkändes
nu prestens reideman (förkörare) att vara andra personen i
rang och värdighet, och efter honom den mannen, i hvars hus
jag uppehållit mig en natt. Ryss-lappen var ej med och
således ansågs rangordningen ej längre behöflig. Kaggens
innehåll begynte nu aftaga, men desto mera tilltog munterheten;
man skrattade redan i förväg öfver den eller de som skulle
komma att gå med torr mun från kalaset; dock fingo alla,
med undantag af den siste, som knappt fick en half bägare.
Tobaken fördelades i olika stora delar, hvarefter det drogs
lott under allmän munterhet.
Året efter min ankomst till Finmarken föresatte jag mig,
att på alla mina resor till lands och vatten ej förtära bränvin
eller vin, för att derigenom bevisa andra det obehöfliga i
spirituösa drycker. Jag vill härmed anmärka, att under all den
tid, jag medhade bränvin för skjutsen, jag alltid öfverlemnade
bägaren och kaggen i förkörarens eller båtförarens händer med
de orden: "Åt din heder öfverlemnar jag dig dessa", och
aldrig har en enda tillåtit sig att missbruka min tillit; jag
fruktade ej en gång att dermed leda dem i frestelse.
Innan jag kom till Polmak meddelade jag ännu en gång
nattvarden åt fem sjuka och gamla qvinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
