Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86-
var till fördel för inin framtida bekantskap med de förra, ty
ett folks omgifning är ej utan inflytande på dess
utveckling och kan antingen befordra eller lägga hinder i vägen
för densamma.
Då det här och der finnes uttjenade skolmästare och
tolkar, och lapparne, som bo i närheten af handelsplatserna, hafva
lärt att tala något norska och gerna vilja låta höra sig deri,
hafva flera resande blifvit förledda till den tron, att norska
språket kännes och förstås af lapparne.
1828.
I sällskap med fogden, tullinspektören på Vårdö och några
flera lemnade jag Vadsö den 28 Januari, för att resa till
fjell-lapparnes thing i Polmak, hvarest vi ankommo den följande
dagen. Min hustru skulle sedermera möta mig der, då jag
kom tillbaka från min resa i fjellen. Efter gudstjenstens slut
den 3 Februari sammankallade jag samtliga närvarande
fjell-lappar, och sökte nu göra så klart som möjligt för dem,
hvarför jag för det första hvarken kunde eller ville resa omkring
på samma sätt bland dem, som det berättades att forntidens
missionärer hade gjort ibland fjellfolket. De måste sjelfva
erkänna, att jag ännu ej riktigt kände till deras språk, och icke
heller deras vanor eller lefnadssätt. De hade ju alltid klagat,
och detta med fog, att hvarken "deras fader, konungen eller
de höga herrarne, eller amtmannen eller fogden, skrifvaren
eller presten", kände och visste hur fjellfolket hade det *). För
att nu lära känna allt detta, måste jag således först en tid gå
i skola hos dem. Gudstjensten ville jag hålla om söndagarne,
*) Att fjell-Iapparnes klagan var grundad, ses redan deraf, att i den di
gällande skjuts-lagen en bestämd gräns anvisades fiir deras vandringar. Gick en
fjell-lapp nt (ifver denna gräns, skulle han sjelf betala skjutsbeställningen; men
dä nu fjell-lappen pä det i lagen bestämda afståndet, isynnerhet mellan Polmak,
Karasjok ocli Kautokeino, ej kunde finna tillräcklig föda för sina djur, så var
ju lagen orättvis, vittnade om obekantskap med verkliga förhållandet och
framkallade oupphörligt strider och obehagligheter; härtill kom att länsmannen ej
var fjell-lapp. Detta är ingalunda ett enstaka bevis öfver sanningen af
fjell-folkets anförda påståenden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
