Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJO
Kuststräckan i Kjöllefjorden ocli en del af Tana socken
ända bort till Vårdö socken skulle nära på vara alldeles
obeboelig i följd af dess nästan totala brist på träd och bränsle,
såvida ej naturen genom andra medel kommit till hjelp,
nemligen genom golfströmmen, hvilken årligen förer flytande
timmer och drifvet! till dess kuster, som begagnas till ved och
byggnadstimmer. Dessa stockar äro temligen tjocka och släta
samt utan både grenar, qvistar och rötter. Genomdränkta af
hafsvattnet spraka de då de brinna.
Den 11 Juni reste jag till Lebesby, som jag dock ej
uppnådde förrän dagen derpå. Den 30 Juni låg isen ännu på
sjöarne i fjellen, endast invid stränderna hade den börjat
lossna; på den sydvestra kanten af Efjorden låg snön ännu
ända ner till stranden. ’År 1814 rådde här i trakten en så
stor dödlighet, att kreaturen af brist på skötsel lågo döda
utanför och menniskorna innanför husen; man fann ett
lefvande barn vid den döda moderns bröst.
Den 7 Juli lemnade jag Efjord, låg några timmar vid
Nordkyn och kom om natten till Mehavn, som jag åter
lemnade den följande dagen efter gudstjensten slut. Söndagen
den 11 Juli höll jag gudstjenst i fiskeväret Gamvig och reste
derifrån till Guldholmen, der min hustru hade stannat under
min sista resa till Lebesby. Måndagen den 27 September
reste vi till det en mil uppe i Tanaelfven liggande elf-lappska
fiskeväret Bonakas, för att här tillbringa vintern bland denna
trakts elf-lappar. Vi hyrde här en liten timmerstuga af en
lapp; gudstjensten hölls i en något större byggning.
Den 16 November lyste norrskenet öfver det molnbetäckta
himlahvalfvet klarare än det starkaste månsken på en molnfri
himmel.
Onsdagen den 22 December reste vi till Seida och dagen
derpå till Polmak, hvarest jag ville tillbringa julhögtiden, till
stor glädje för samtliga elf-lapparne, likasom för de
fjell-lap-par, hvilka för närvarande befunno sig i grannskapet af
Polmak. Nyårshelgen tillbragte vi åter i Bonakas.
Änskönt det egentligen låg mig om hjertat att besöka
fjell-lapparne och tillegna mig språket af dem, som talade det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
