Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153-
Finland. Samma dag jag ankom hade der hållits kalas och
gått lustigt till. Jag kom en dag tidigare än skolmästaren
hade anmält mig; och detta var mig rätt kärt, då jag
dervid kom i erfarenhet af den måttlighet, som vid detta gille
hade egt rum. Efter min ankomst dracks ej mera; i grannens
tält var man något mera högröstad än vanligt, men inom ett
par timmar var äfven här allt tyst och stilla. Min värd hade
ett litet rus och var i en upprymd sinnesstämning,
skolmästaren var ej heller alldeles fri; men efter en half timma voro
båda alldeles nyktra. Ingen af qvinnorna hade smakat
spirituösa. Man uttalade sin glädje och tacksamhet för det jag
kom till dem. Äfven här voro tälten rymliga och ordentliga,
och hundarne höllos i den strängaste tukt. En broder till min
värdinna var något beskänkt och hade derför tillika med
ett-par andra blifvit utvisad. Då jag erfor detta, lät jag genast
inkalla dem igen, ty det var denna afton en förfärlig köld; de
förhöllo sig alldeles tysta ocb stilla, och efter en temlig kort
tid var ruset försvunnet.
Min värd och värdinna öfverlemnade högsätet åt mig.
Svärsonen satt öfverst på andra sidan af tältet och förestod
matlagningen och anrättningen; han låg följaktligen på knä
framför den kokande köttgrytan. Han uppbjöd allt för att
underhålla såväl mig som de andra gästerna, endast då och då
afbrytande sin konversation för några ögonblick, då ban, efter
att hafva afskummat flottet i den kokande grytan, blåste detta
i slefven öfver i en annan skål, såsom jag redan omnämnt.
Under ett oupphörligt pratande förvexlade ban emellanåt
personer och talade till sina landsmän på norska öfver lärda
ämnen, medan han till mig talade på lappska öfver lappska
angelägenbeter. Jag hade som vanligt min språkdagbok framme
och skref. Skolmästaren förklarade omständligt hvad och
hvarför jag skref. Slutligen såg min värd på mig med en
godmodig, oviss ocb frågande blick, sägande: "Käre prest! du må
väl ej skrifva något ondt om lapparne?" — "Nej, sannerligen
jag det gör", var mitt svar, i det jag genast bortlade dagboken
och blyertspennan.
Qvinnorna här voro sysselsatta att iordningställa sin
toalett, i hvilken de tänkte uppträda på det förestående thinget i
Karasjok, till hvilket de skulle resa den följande dagen. Alla
som kunde vara frånvarande från hjorden reste till thinget;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
