Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181-
tad beredvillighet mottog L. bjudningen och infann sig i siri
simpla vandringsdrägt bland de öfriga, fint klädda gästerna.
Genast efter middagen försvann L. på ett ganska obegripligt
sätt, ty ingen af gästerna och ingen af tjenstepersonalen hade
sett honom lemna gården. Han infann sig ej vid kaffet, och
man hade redan upphört tala om en syn, som försvann lika
oförmodadt som den lät se sig, då en af folket kom in och
anmälde, att d:r L. satt i hönshuset och blåste flöjt. En gammal
gumma, som vaktade gårdens fjäderfä, var kommen från en
trakt, berömd för sina sånger och sägner. Detta visste L.,
men ingen annan, och denna gumma var det som hade fört
L. hit i dessa trakter. Bjudningen gaf honom ett önskadt
tillfälle att lära känna sångerskan och passa på det lägliga
ögonblicket till ett tëte à tete. L. hade bedt henne följa sig och
sjunga, men hon hade bedt honom gå sin väg och lemna henne
i fred. L. teg och satte sig ned på golfvet i hennes skrubb
vid sidan af hönsen, framtog sin flöjt och började blåsa och
sjunga, och allt efter som ban blåser och sjunger,
framkommer sångerskan med sina sånger, som hon tillåter honom
uppteckna; dock utan att derför lemna sin plats i hönshuset.
Vid sin ankomst till Uleåborg medförde d:r Lönnrot en
vänlig helsning och en bjudning till min hustru och mig från
prosten Aeymelius i Poltamo prestgård, och en helsning från
hans fru, att vi ej måtte resa deras gård förbi, att min hustru
"skulle vara så god ocli tillbringa vintern hos dem, medan jag
reste omkring med L". Ett vackert vittnesbörd om den finska
gästfriheten mot menniskor, som de aldrig sett! Den 8
December vid middagstiden lemnade vi Uleåborg och kommo
tidigt på förmiddagen den 10 till Poltamo. Hos denna
aktningsvärda och gästfria familj tillbringade min hustru en stor del
af vintern. Redan dagen efter vår ankomst var min hustru
"moster" och jag "farbror" i familjen, hvilket vi äfven voro
inom de familjer i Uleåborg, i hvilka vi umgicks. På aftonen
den 10 kom Lönnrot, för att dagen derpå afhemta mig till sitt
ungkarlshem Polvila, £ mil från Poltamo prestgård, der vi
under vårt uppehåll i Polvila gjorde ett och annat besök.
Lönnrot hade sina föräldrar och syskon hos sig i Polvila.
Dessa voro finska bönder och hade förr varit fattiga, men voro
det nu ej mera, ty Lönnrot hade bragt dem i välstånd; dock
hade ban ej kunnat göra detta utan egen uppoffring. L:s men-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
