Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200-
inrusande vattnet. Båtens förare, en ung lapp, var hurtig och
rask saint styrde båten med hjelp af en åra den halfva milen
lyckligt in i Repvogs hamn, till allas stora öfverraskning och
glädje. Sjö-lapparne äro mycket hurtiga sjömän i deras små
båtar; man kan tryggt öfverlemna sig åt dem.
I Kistrands socken bo många qvänfamiljer, af hvilka flera
utmärka sig genom arbetsamhet och företagsamhet och äro
derför välmående. Äfven bland de härvarande lapparne visade
sig den vanliga hågen och mottagligheten att lära. Efter
gudstjensten undervisades i innanläsning. — Kistrands kyrka och
prestgård ligga ensamt och ödsligt, dock ingalunda fult. På
ett afstånd af j mil börja lapparnes boningar, och i en lång
sträcka kan man landvägen komma till kyrkan.
Måndagen den 19 September anträddes återresan; vi
seglade in i en liten vik af Porsangerfjorden, hvarifrån man
bestiger fjellet, för att nästa morgon begifva oss på vandringen.
Vintern hade nu börjat; fjellbäckarne voro dock ännu ej
tillfrusna, men genom det långa höstregnet uppsvällda och
forsade starkt; myrarne och snön brusto ofta under våra fötter,
så att man nedsjönk. Straxt i början af vår vandring
lossnade ofvanlädret från sulorna på mina stöflor. Bestigandet af
tjellet och det tunga väglaget hindrade mig att gå tillräckligt
starkt för att hålla mina fötter varma, dessutom uppsteg mot
oss en kall blåst med snöflingor. Efter att till öfver knäna
hafva vadat genom flera breda bäckar, började mina fötter
blifva kalla och känslolösa; vi voro nu öfver halfva vägen och
komna till en plats, som gaf så mycket skydd, att vi kunde
uppgöra en eld; varmt kaffe återgaf mig värme och känsla i
fötterna, och fastän jag ej kunde bvta om skoplagg, kände jag
mig dock fullkomligt kry. Efter 12 timmars vandring kommo
vi ned till en lappgamme i Ribberfjorden. För min hustru
gick resan ej så väl, ty oaktadt hon blef buren öfver (le
djupaste och bredaste bäckarne, blef hon dock så medtagen af
denna ansträngande vandring, att det varade öfver 14 dagar,
innan hon återhemtade sig.
Den af mig omnämnde skolläraren Nils Gundersen var från
Kistrands socken. Såsom lärare vid seminariet i Trondenäs
begåfvades han år 1821 med en silfvermedalj för medborgerlig
förtjenst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
