Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288-
sitt bröst, mod hvilken längtan mången skyndar dit, der en
sådan bok finnes, för att på sitt eget modersmål kunna läsa och
förstå det heliga ordet."
Då jag år 1825 reste upp till Finmarken hade
grosshandlaren Plöen i Christiania på egen bekostnad genom prosten D.
låtit besörja en upplaga, 400 exemplar, af böneboken, hvilken
var ski-ifven utaf en af de äldre missionärerna. Dessa få
exemplar försvunno emellertid mycket snart.
I Tromsö tidning, Oktober 1840, yttrade Fleischer, pastor
i Alten-Talvig, sig sålunda: "Efter all den erfarenhet jag
under en tid af sex år förvärfvat, efter alla de upplysningar som
äro samlade genom handelsmännen och skollärarne i socknen,
och slutligen genom de samtal med presterna i Östra och
Vestra Finmarken samt i grannsocknarne af Tromsö provsti, har
jag kommit till den fasta öfvertygelsen, att lapparne äro ett
godmodigt, välvilligt och för kristlig undervisning särdeles
mottagligt folk, då undervisningen sker i deras modersmål, det
enda språk som folket förstår. I vördnad för Guds ord, i
barnslig tro och i en lefvande andlig uppfattning af
kristendomens hufvudinnehåll utmärker detta folk sig till den grad,
att hvarje lärare, som förstår något af deras språk, eller
endast har en duglig tolk, skall lära att älska dem, ja han
finner oemotsägligt i dem den käraste och för sina bemödanden
mest lönande delen af sin församling. Vid katechisationen,
vid skolexamina och isynnerhet i konfirmationsskolan får man
af många lappbarn svar, hvilka genom sin djupa sans och sin
riktiga uppfattning af Guds heliga ord måste sätta läraren i
den gladaste förvåning. Jag kan aldrig glömma den
uppmärksamhet och välvilja, hvarmed barn, konfirmander och fullvuxna
mottogo mina första försök i att katechisera på lappska, och
hur mycket sedermera en beklagligtvis ännu ofullkomlig
kunskap i språket gladde mig; likaså då jag för två år sedan
förhörde en 13 års gammal lappgosse, hvilken var bland de
första som jag gjorde frågor på lappska, och hvilken så glad
svarade på frågan om uppståndelsen: "Jag skall uppstå med
en andlig lekamen". Jag har ofta vid liknande tillfällen känt
sanningen af det heliga ordet: "Fader i himmelen! Du hafver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
