I hamnar och storstäder / 21 (1926) Author: Carl Renström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Äldre ansatser till kyrklig sjömansvård och diasporaverksamhet - London

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ratcliff-Highway i Östra London. För att bliva en erkänd svensk
församling borde denna unga gren på vår kyrkas träd tillhöra ett
stift i Sverige. Man valde att ställa sig under Skara-stiftet, vars
biskop, d:r Jesper Svedberg, såsom redan nämnts, hade under sin
vård de fyra svenska Amerika-församlingarna.

Den viktigaste angelägenheten under denna första tid var
anskaffandet av en egen kyrka. Planer i detta syfte uppgjordes av
församlingens andra pastor, Olof Nordborg. Men det blev den
tredje i ordningen, Jakob
Serenius, förbehållet att bringa
verket till fullbordan. Genom
kollekter, stamboksmedel och gåvor
insamlades den nödvändiga
summan. Pastor Serenius uppgjorde
själv ritningen till kyrkan och i
ledde byggnadsarbetet. På
mikaelisöndagen den 29 sept. 1728
invigdes den. I kyrkan fanns
sittplatser för omkring 150
personer. Dess läge i Prince’s Square
av St. George’s församling i Östra
London hade valts med hänsyn
till de svenska sjömännen.
Platsen ligger nämligen nära de
äldsta London-dockorna, dit de
flesta svenska fartyg då inlöpte.

J. Serenius.

Emellertid befanns kyrkan vid slutuppgörelsen häfta i skuld
för omkring 3,500 kronor. Medel till dess gäldande funnos icke,
och förhandlingarna härom gåvo anledning till stridigheter och
ledsamheter, som tvungo Serenius att år 1733 lämna London. Då
han senare fick säte och stämma i Secreta Utskottet, yrkade han
där på att skulden borde betalas av svenska staten. Hans yttrande
i detta ärende den 18 april 1739 är av särskildt intresse, enär däri
kraftigt framhålles kyrkans betydelse för sjömännen.

»Ett av de politiska skälen härför» (skuldens gäldande av
staten), säger han, »är det, att den svenska sjöfarten därigenom
befrämjas i så måtto, att nationella sjöfolket, som till stor
myckenhet årligen fara med engländarne, igenom svensk gudstjänst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>