Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Nutida sjömansvård och diasporaverksamhet - 2. Svenska kyrkan upptager sjömansvård och diasporaverksamhet - Kyrkomötets åtgärder till sjömansvårdens befrämjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
NUTIDA SJÖMANSVÅRD OCH DIASPORA VERKSAMHET
uppgiften om befintligheten af en legationspredikant i London kan lägga den, att
äfven i Konstantinopel en, för öfrigt af Evangeliska fosterlandsstiftelsen för
skandinaviska sjömäns behof der hållen ordinerad prest, derstädes åtnjutit aflöning
af staten, såsom legationspredikant, att befattningen några veckor nu varit vakant,
men att den just i dessa dagar ånyo är tillsatt. Men ber jag tillika i
sammanhang härmed få fästa Kyrkomötets uppmärksamhet pä det förhållandet, att uppå
en under svenska kronan lydande ö i Westindien, S:t Barthélemy, svenska
undersåtar af evangelisk-luthersk bekännelse, dels till följd af embete, dels i egenskap
af näringsidkare eller handlande, sedan år 1784, då ön kom under svenskt
öfverherrskap, hafva bott, under det från det allmännas sida för dessas behof
af andlig omvårdnad ingen annan åtgärd blifvit vidtagen, än att för
mellantider någon i guvernörens hus anställd privatlärare fått åtnjuta lön som
guver-nements-predikant, emot skyldighet att derför utöfva presterliga förrättningar.
Men undantagande sådana mellantider och möjligen de tider, då antingen
svensk garnison der varit förlagd, eller svenskt örlogsfartyg i hamnen varit
liggande, hafva dessa på S:t Barthélemy bosatta svenska evangelisk-lutherska
bekännare fått vara i total saknad af andlig omvårdnad från sin kyrkas sida.
Det är visserligen sagdt uti Kongl, reglementet af år 1811, att å S:t Barthélemy
svenska lagar och författningar skola följas, men ’der dessa ej äro tillämpliga,
de reglor och skäliga sedvanor, som förut i Westindien och särdeles på S:t
Barthélemy varit till efterlefnad antagna’; men för min del kan jag icke anse
det vara Sverige värdigt att — om det under franska styrelsen före år 1784
räknats som en ’skälig sedvana’ att på S:t Barthélemy lefva uti ett slags
religions-löst tillstånd, sådant sakernas skick ock under svensk styrelse skulle fortfara, helst
hvad svenska evangelisk-lutherska kyrkans egna bekännare vidkommer. Och den
invändningen, att af sådana bekännare, som bo på S:t Barthélemy, finnes blott ett
ringa fåtal, måhända knappt uppgående till 20 à 30 personer, torde härvid icke
befinnas gifva nöjaktigt skäl för fortfarande a£ slik underlåtenhet, att med
själavård tillgodose dessa fjerran från fosterlandet bosatta svenska kyrkans barn, de
må nu vara flere eller färre. Vore det icke alt bryta med sina historiska
traditioner, om svenska kyrkan, sedan uppmärksamhet å detta missförhållande blifvit
fästad, skulle sålunda fortfara i underlåtenheten, att med andlig omvårdnad
förse dem som bygga och bo på land, lydande under svenska kronan? Hvad på
mig ankommer, har jag icke kunnat annat än, sedan sådant missförhållande
blifvit mig bekant, härmed anmäla detsamma för svenska kyrkans målsmän till
vidtagande af den åtgärd, som kan befinnas med svenska kyrkans värdighet
öfverensstämmande.
Då ifrågavarande svenska koloni väl ock understundom torde besökas af
svenska sjöfarande, hvilka nog ock kunna vara i behof utaf att få deltaga uti en
på modersmålet förrättad gudstjenst, torde äfven häri ligga ett skäl för
bchjer-tande af hvad jag åsyftar.
Men ännu ett annat skäl, af måhända högre vikt än något annat, ber jag få
andraga, uti den kända omständigheten, att öns öfriga innevånare, till ett antal
af mellan 2 och 3,000 (sedan beloppet till detta antal reducerats ifrån 15,000, som
folknummern utgjorde vid detta sekels början) — att dessa 2 à 3,000 — märkom
det väl — svenska undersåtar, helt och hållet i enlighet med fransk sedvänja från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
