Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. De särskilda stationerna - 1. Sjömansvård och verksamhet bland Nordsjöfiskare - London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
DE SÄRSKILDA STATIONERNA
när de fått nog av nyheterna hemifrån. Samtalet blir livligt och
gladt, och de ge sig ej genast iväg, så fort de en stund ögnat i en
tidning.
Sedan försöket slagit väl ut i London, har man upptagit det på
andra platser, och man kommer säkert att gå vidare i den
riktningen.
Det finnes väl ingen kyrklig verksamhet, som är så beroende
av konjunkturer som sjömansvården. Ekonomiskt upp- eller
nedgående tider, låga eller höga frakter, strejker, blockader,
konflikter av olika slag, allt övar inflytande på verksamheten. Ibland är
verkan långsam och möjlig att beräkna; stundom sker en stor
förändring i läget från den ena månaden till den andra. Det
utbryter t. ex. strejk i Sverige och ett antal hamnar blockeras.
Strax erfar man det i London: Efter kort tid äro dockorna tomma.
Så öppnas hamnarna igen, och man står inför en rusning, så att
man måste anstränga sig till det yttersta för att hinna med allt. Så
var förhållandet år 1909. Ett par år senare hade man åter
känning av en omfattande strejk. Detta gör, att i det arbetet
förekommer ett stigande och ett sjunkande, och statistiken över
verksamheten måste häri följa med.
Frånsett detta kan om arbetet i London sägas, att det alltsedan
kyrkans öppnande år 1905 var stadt i jämn och god utveckling,
och kyrka och läsrum blevo år för år allt bättre besökta. Härvid
samverkade många faktorer. Först lokalernas ypperliga läge och
präktiga inredning. Sedan och framför allt sjömansprästens ocli
hans medhjälpares oförtrutna nit och isynnerhet den
förstnämndes förmåga att »ta sjömännen», vilken är en sjömansprästs
särskilda nådegåva. Av den svenska församlingen och dess pastor
rönte ock verksamheten intresse och stöd. Kvinnoföreningen
arbetade alltjämt och försåg sjömanskyrkan med driftskapital.
Frivilliga krafter inom den svenska kolonien voro ej trögbjudna, då
det gällde någon högtidligare anordning i sjömanskyrkan. Den
tillvann sig vänner på alla håll.
Assistenter voro under första året f. sjömannen P. E. Karlsson
och därefter, från oktober 1906, diakonen Vilhelm Sköld. Ser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
