Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. De särskilda stationerna - 1. Sjömansvård och verksamhet bland Nordsjöfiskare - Kiel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖMANS VÅRD OCH VERKSAMHET BLAND NOR DS JÖF1 SKARE
199
då d:r Schmidt kraftigt uppstämde: »Var helset shene
morgen-stund»; men det var dock svensk julotta, och sinnet greps och
heliga minnen väcktes och gjorde hjärtat mottagligt för julens
budskap.
Vi nämnde en skolsal i Gaarden, alltså fanns där en skola. Den
förestods av en svensk folkskollärare O. Lundén från Göteborg.
Av brist på medel kom tyvärr denna skola snart att upphöra, och
eleverna blevo hänvisade till tyska skolor. Därefter fingo
koloniens barn svensk undervisning endast i konfirmandskolan, om de
därav ville begagna sig.
De flesta av svenskarna voro omtyckta av sina tyska
arbetsgivare på grund av sin flit och skicklighet. De förtjänade också
bra, men — sparsamhet har aldrig hört till svenskarnas dygder.
Pastor Hildebrand inrättade därför en sparkassa, i vilken de
kunde insätta sina överskott. Uppbörd hölls var 14:de dag i
skolsalen, och pengarna insattes i en bank i Kiel. Mången slant blev
på detta sätt räddad för kommande behov.
De första bistationerna.
Verksamheten utsträcktes även till Lübeck och Hamburg. På
förstnämnda plats samlades varje gudstjänst omkring 300
personer. I Hamburg var en dansk sjömanspräst anställd. Pastor
Hildebrand begärde hos denne att var 6:te söndag få förrätta svensk
gudstjänst i den av skandinaver förhyrda engelska
episkopalkyr-kan. Detta gav i början anledning till en intressant skriftväxling
mellan Bestyreisen för danska sjömansmissionen och ärkebiskop
Sundberg. Bestyreisen beklagade sig över, att svenskt kyrkligt
arbete upptagits i Hamburg och i West Hartlepool, vilken senare
plats ansågs vara bistation till det av danskarna upptagna
Newcastle. Enär det svenska arbetet på dessa platser vore
»onödvändigt, då skandinaviskt arbete redan där bedrevs», samt dessutom
»strede mot kyrkohistorisk tradition», begärde Bestyreisen, att
ärkebiskopen skulle göra sin »betydelige Inflydelse» gällande för
att få dessa förhållanden ändrade, d. v. s. för att vår verksamhet
på nämnda platser, Hamburg och W. Hartlepool, måtte upphöra.
Ärkebiskopen inhämtade sjömansprästernas mening, och från
båda (O. Quensel och A. Hildebrand) kommo motiverade
avstvr-kanden. Svaret på skrivelsen är ej känt, men ärkebiskop Sund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
