- Project Runeberg -  I kriget : anteckningar och fälttågsminnen från rysk-japanska kriget /
28

(1908) [MARC] Author: Vikentij Veresajev Translator: Ellen S. Wester - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. På väg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28
och han berättade, att arbetskrafter saknades, alla vuxna
män med undantag af landtvärnet lågo
utkommenderade i kriget; ängarna fördärfvades, åkrarna voro oplöjda.

En kväll någonstans i trakten af Kainsk började
vårt tåg plötsligt uppsända gälla signaler och stannade
tvärt midt ute på slätten. En kalfaktor kom
inspringande och omtalade ifrigt, att vi nyss så när hade
sammanstött med ett mötande tåg. Slika själsskakningar
fick man ofta utstå: järnvägspersonalen öfveransträngdes
på det mest oerhörda, taga afsked hade de ej rätt till,
vagnarna voro gamla, utnötta, än gick en axel varm,
än lossnade vagnar, än hoppade tåget förbi växeln.

Vi gingo ut. Framför vårt tåg sågs ett annat tåg.
Lokomotiven stodo midt emot hvarandra och stirrade
på hvarann med sina runda lyktor likt två fiender, som
mötts på en smal stig. Rundt omkring bredde sig en
tufvig, med starrgräs bevuxen äng, på afstånd mellan
buskarna skymtade hövålmar.

Det andra tåget ångade baklänges. Äfven vårt
signalerade till afgång. Då ser jag plötsligt några af
våra soldater komma springande öfver ängen mot
vagnarna, hvar och en med ett stort fång hö på
armarna.

— Hiallå där! Kasta höet! — skrek jag.

De fortsatte att springa mot tåget. Från
soldatvagnarna hördes uppmuntrande anmärkningar:

— Nej de hinner!.. . Nu är höet vårt!

Öfverläkaren och befälhafvaren tittade nyfiket ut
genom kupéfönstret.

— Kasta höet genast, hör ni! — dundrade jag
barskt.

Soldaterna slängde höet ifrån sig på banvallen och
äntrade under missnöjdt mummel upp på tåget, som
redan satt sig i gång. Jag steg harmsen in i kupén.

— Säådana fasoner! Redan i sitt eget land börja
de marodera!1 Och så ogeneradt — midt för allas
ögon!

— Häöet här är ju ingenting värdt, det ruttnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 25 17:40:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ikriget/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free