Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. På väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
brännvin, enär köket var under reparation. På
perrongen och i bagagerummet sofvo våra soldater. Ännu
en eschelong anlände; den måste föras öfver med
isbrytaren samtidigt med oss. Det var en stor eschelong,
på ett tusen tvåhundra man; den utgjordes af
reservister från Ufims, Kasans och Samaras guvernement. Man
såg där ryssar, tatarer, mordviner, de allra flesta äldre,
nästan gamla män.
Redan under vägen hade vi lagt märke till denna
olycksaliga eschelong. Soldaterna hade karmosinröda
axelklaffar utan några siffror eller tecken, och vi
kallade dem »karmosintruppen». En löjtnant förde befälet.
För att slippa alla omsorger lämnade han kronans 21
kopek åt dem själfva och tillsade dem att skaffa sig
mat bäst de kunde. Vid hvar station rände soldaterna
omkring på perrongen och i de angränsande butikerna
på jakt efter matvaror. Men till en sådan massa folk
räckte inte förråden — ja inte ens tevattnet räckte.
Tåget stannade, undersätsiga, axelbreda gestalter med
tekannor i händerna hoppade ur vagnarna och rusade till
ett litet stånd försedt med en stor skylt: »Varmt vatten
gratis.»
— Vatten!
— Finns inte. Det håller på och värms.
Eschelongerna ha gjort slut på allt.
Somliga vände om, andra stodo och väntade med
ifriga ansikten, i en lång rad. Ibland hunno de f4å sitt
vatten, oftast inte, och med tomma kannor gnodde de
tillbaka till det afgående tåget. De brukade också sjunga
vid stationerna, — de hade tunna, hesa tenorröster —
och egendomligt nog var det alltid fångvisor de sjöngo.
De entoniga, släpande melodierna passade förunderligt
väl i stycke med dem.
Klockan tre på natten ljöd en lång signal ur den
mörka dimman öfver sjön, isbrytaren Bajkal lade till
vid stranden. På den ändlösa perrongen längs
järnvägsspåren begåfvo vi oss till hamnen. Det var kallt.
Utefter skenorna stod »karmosintruppen», två man i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>