Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Slaget vid Schaho
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
— Var god och säg mig, — frågade jag honom
barskt, — är det med ert tillstånd det där sker?
Han låtsades inte förstå.
— Hvad för slag?
— Det där hitsläpandet af kärfvar från kinesernas
åkerfält.
— De fräcka krabaterna! — brummade Davidov
liknöjdt och sade i slapp ton till fältväbeln: —
Nesjdanov, säg till dem att de sluta upp... Se till ni, V.
V—tsch, att sån där marodering inte förekommer, —
vände han sig till mig i en ton à la dålig aktör.
Framför oss sprungo soldaterna fortfarande ut på
fälten och hämtade kärfvar.
Den utskickade fältväbeln kom tillbaka.
— Hvad de tog förut behöfdes, nu är det
öfverflödigt, — sade han småleende, såsom en förklaring på
öfverläkarns förbud. På toppen af hvar vagn gungade
en stor binge gula tsjumiskärfvar.
Omkring mig marscherade våra soldater. De hade
hört mitt samtal med öfverläkarn.
— Vi är ju tvungna att ta, det måtte väl inte
vara något att bråka om. Skall hästarna svälta? —
sade de.
— Hiästarna skall visst inte svälta, — genmälde
jag. — Kronan lämnar ut pengar till deras underhåll.
— »Lämnar ut» ja!... Men hvarför skall man ge
ut ryska pengar i onödan? De här kineserna är det
väl ingen synd om.
— Ja och det står i skriften att man får ta, —
anmärkte Bastrikin, en undersätsig soldat med
tjufpojksfysionomi.
— Huvar i skriften står det? Visa mig det! Jag
har aldrig sett något sådant.
— Min bibel är sönder, — svarade Bastrikin med
skrattlysten stämma.
— Han har läst i den så mycket! — förklarade
en annan soldat.
Mot kvällen kommo vi fram till Sujatun och slogo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
