Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Slaget vid Schaho
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
— Utmärkt! Så skall det vara! — sade jag med
afsiktligt hög röst. — Det blir en varning för de andra.
— »vVarning»... Vi måste ju stjäla, — anmärkte
en hästskötare i mörk ton. — Annars skulle hästarna
dö af svält, vi skulle inte ha något att göra upp eld
med. Titta, där borta står hästarna och äter rishalm
— stulet alltihop. Det lämnas ut två stop hafre till
hvar häst, blir en häst mätt på det? De svälter ihjäl
allihop.
— Låt dem svälta ihjäl då, — sade jag. —
Angår det er? Det är befälets sak. Er sak är bara att
utfodra hästarna och inte stjäla furage.
Soldaten smålog.
— Ja visst ja!... Men då under marschen
vagnarna fastnade i gyttjan, kommenderades vi alla i vattnet
att hjälpa hästarna. Så mycket folk som blef sjuka
på kuppen! Och hvarför? Hästarna hade inga krafter.
Nej, ers välborenhet, där har ni orätt. Tar man
ingenting, får man ingenting.
— Örfverläkarn hotade artilleristen med krigsrätt,
— anmärkte en annan. — Men hvad har han sagt åt
oss? Tag hvad ni vill, gossar, har han sagt, laga bara
att jag inte ser det. Hvarför har han inte hotat oss
med krigsrätt?
— För honom är det ren fördel, att vi stjäl...
Men råkar jag på t. ex. den där kaptenen, som skickat
ut artilleristen, så säger han strax: »Du din lymmel,
vet du inte, att det är fredliga inbyggare ... Till
krigsrätten med dig!»
Soldaterna började skratta, och jag teg, ty de
hade rätt.
Vår värd, en ung kines med vackert, solbrändt
ansikte, tackade öfverläkarn varmt för hans ingripande
och förärade honom ett par dyrbart broderade kinesiska
tofflor. Davidov skrattade, slog kinesen på axeln och
sade »schango (godt)!1» — och på kvällen, berättade
oss skrifvarn, bad han värden skrifva sitt namn under
ett papper. På papperet stod, att undertecknad till vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
