Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den långa väntan: oktober-november
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Vår öfverläkare, befälhafvarn, hans ordonnans och
intendenten sutto nu hela dagarna i kansliet. De
räknade pengar, korrigerade räkningar, skrefvo och
undertecknade. Det befanns vara något på tok med
räkenskaperna. De ville inte stämma.
Vi fingo ibland påhälsningar af befälhafvarns
adjutant, David Salomonovitsch Bruck, och intendenten
lvan Alexandrovitsch Bruck. De voro bröder, judar,
och båda tsjinovniker på extra stat. Den yngre,
lvan, en mycket vacker och en mycket feg pojke, var
döpt. Han sof alltid med revolver bredvid sig, var
förskräckligt rädd för chunchuser men ändå mera att
bli förflyttad till stridstrupperna.
— Det är rena bofstreck, som bedrifs där borta
hos oss, må ni tro!1 — berättade han i upprörd ton
för oss. — Falska räkningar, tjufveri, understuckna
handlingar . .. Och kan ni tänka er, de vill hålla mig
utanför saken! Jag är intendent, och öfverläkarn
anmodar intendenten vid ett grannregemente att sätta upp
redovisning öfver furaget!...
Och han satt där blek, med irrande ögon och ett
drag af maktlös ilska kring munnen.
— Men de skulle bara försöka! Jag har ett litet
dokument jag! Davidov gaf en kines tre rubel för
att han skulle skrifva sitt namn under en räkning på
180 rubel, och kinesen skref på kinesiska: »jag har
fått tre rubel». En annan kines öfversatte det för
mig. . . Må de försöka! Men, ni begriper — de är
ju ena lymlar! De transportera tvärt öfver mig till
stridstrupperna! De vet mycket väl, att jag är rädd
för det...
Från ställningarna hade till vår by ankommit ett
infanteriregemente, som redan länge varit i kriget, och
tog kvarter där. Öfverläkarn inbjöd regementets
intendent på supé till sig. Det var en tjock, stadig karl,
en riktig stubbe; han hade tjänat sig upp till titulärråd.
Vår öfverläkare, annars ytterst snål, sparade den här
gången inte på pengar och trakterade gästen flitigt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
