Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Den långa väntan: december-februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
telefonerar till divisionschefen, divisionschefen till
kårchefen, kårchefen till artillerichefen, men han var inte
hemma ... Och under tiden förde japanerna i allsköns
lugn sin pjäs till ort och ställe.
— Ja om vi ock skickade hit en miljon folk,
skulle vi ändå inte segra, — suckade öfverstlöjtnanten.
Vid tolftiden på natten två dygn efter afresan
voro vi trettio verst från Guntsjulin. Jag lade mig ej
— hvar minut väntade jag, att vi skulle komma fram.
Men vi framkommo först eft dygn senare, klockan två
på natten. -
Jag steg ner på perrongen. Där var tomt. Jag
hörde mig för hvar sjukhusen lågo — några verst
från stationen. Jag frågade hvar man kunde få
nattläger här. Vaktkarlen svarade, att i Guntsjulin fanns
en officersetapp. Långt från stationen? »Nej strax till
höger om stationshuset, bara två steg.» En annan
sade en half verst, en tredje halfannan. Natten var
mörk, och det rådde snöyra.
Jag började gå af och an på perrongen. I
närheten stod en byggnad, som såg ut som en barack;
jag gick dit. Det befanns vara en fältskärsstation för
mottagande af de sårade från sanitetstågen. En
fältskär och två soldater hade vakt. Jag bad att få sitta
och värma mig hos dem. Men att värma sig var inte
godt, termometern visade 3° kallt, från alla håll drog
det. Den ene soldaten gjorde i ordning en bädd åt
mig af två bänkar, jag lade min filt under mig och
bredde pälsen öfver mig. Men ändå frös jag, så att
jag ej på hela natten slumrade in mer än ett par korta
stunder.
Klockan sju på morgonen hörde jag buller och
steg omkring mig. Det var de sjuka från Guntsjulins
sjukhus, som fördes till sanitetståget. Jag gick ut på
perrongen. I en ny transport sårade, som ankom
till stationen, varseblef jag min vän med amputerad
arm. Tillika med de andra afsändes han till Charbin.
Vi språkade, tills tåget efter halfannan timme afblåstes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
