- Project Runeberg -  I kriget : anteckningar och fälttågsminnen från rysk-japanska kriget /
184

(1908) [MARC] Author: Vikentij Veresajev Translator: Ellen S. Wester - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Den långa väntan: december-februari

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184
ha fått någon tillfällig skada utan vara alldeles
utsliten! . . . Nu förstodo vi anledningen till de
oupphörliga tågolyckorna.

Till sex på morgonen väntade vi på stationen.
Tåget manövrerade, en varmvagn inkopplades åt oss.
Vi stego upp — där var obeskrifligt kallt, i ett af
fönstren var rutan utslagen. Järnkaminen var kall.
Några bland officerarna åtföljdes af kalfaktorer — dessa
försökte täppa till det utslagna fönstret så godt sig göra
lät, sprungo efter eldaren.

— Tänd kaminen!

Eldaren kom med ved och tände och tände.
Veden var sur och ville inte brinna. Öfficerarna svuro.

— Jjag skall springa och hämta en torr lår att elda
med, — sade eldaren och försvann.

Andra ringningen. ÖOfficerarna stängde icke
dörren, för att eldaren skulle hinna hoppa upp i vagnen.
Kalfaktorerna skrattade.

— Å han aktar sig nog att komma igen! Han var
glad, att han lyckades smita.

Det visade sig att de hade rätt. Tåget satte sig
i gång, af eldaren sågs inte skymten. Det var
ohyggligt kallt, tårna domnade. Kalfaktorerna lågo på knä
framför kaminen och gjorde ända på den ena
tändsticksasken efter den andra. Veden fräste och ville
inte brinna.

Alla voro rasande och svuro. Utom på de största
stationerna stod ingenstädes någon mat att få, inte ens
bröd kunde man få köpa. Öfficerare, som återvände
från kommenderingar, berättade om de oefterrättliga
förhållanden, som öfverallt rådde — ingenstans kunde man
få mat och logi; man hänvisades till någon etapp fem
verst från stationen.

— Säg mig — hvar är vi egentligen? I en
halfmiljonsarmés rygg eller på Robinsons ö?... Ja sådan
är den ryska styrelsen!

I vagnen blef det allt kallare. Man började få
hufvudvärk, kölden trängde genom märg och ben. På

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 25 17:40:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ikriget/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free