- Project Runeberg -  I kriget : anteckningar och fälttågsminnen från rysk-japanska kriget /
188

(1908) [MARC] Author: Vikentij Veresajev Translator: Ellen S. Wester - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Slaget vid Mukden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

där Nogi genom en kringgångsrörelse hade närmat sig
vår rygg. Putilovhöjden befann sig i centern. Hvar
natt stormade de förbidragande japanerna höjden, och
på morgonen drogo de vidare mot väster. Från öster
åter kommo alltjämt nya trupper. På så sätt fick man
ett intryck, att nästan hela japanska armén kastades mot
vår center.

Luften var mättad af rykten. Somliga berättade,
att stationen Schaho var i våra händer, att sjutton
kanoner voro tagna från japanerna, att på vår vänstra
flank Linjevitsch hade tillbakaslagit japanerna och
jagade dem mot Ljaojang. Andra visste omtala, att
japanerna ryckt närmare i båda flankerna.

*



I Sultanovs sjukhus befann sig sedan halfannan
månad ännu en ny extraordinarie syster, Varvara
Fjodorovna Kamenjeva. Hennes man, artilleriofficer i
reserven, tjänstgjorde i vår kår. Hon hade lämnat ett
litet barn hemma och farit hit för att få vara nära
sin man. Hela hennes själ var som en hårdt spänd
sträng, dallrande af hemlig ångest och fasa. Hennes
släktingar hade mäktiga relationer, de föreslogo henne
att skaffa mannen transport till arméns rygg. Vridande
sina händer af förtviflan svarade hon:

— Om han går in på det, upphör jag att
högakta honom.

Och nu då vi alla, sedan länge vana vid
kanonaden, pratade och skrattade nästan utan att höra den,
satt syster Kamenjeva och lyddes med ett blekt,
förströdt småleende och skälfde till vid hvarje kanonskott.

Officerssalarna i våra sjukhus voro öfverfulla med
officerare. En hade blifvit hes, en annan hade hugg
i sidan, en tredje klagade öfver »smärtor i hufvudet,
axeln och sätet». Till sent på natten spelade de
preferans och whist, stego upp klockan elfva på morgonen.
Där låg bland andra en ordonnansofficer från vår di-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 25 17:40:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ikriget/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free