Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Freden i annalkande - XI. Fred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Aldrig i hela mitt lif har jag sett en sådan
allmän, djup förstämning. ÖOfficerarna sutto dystra och
grubblande och växlade blott då och då någon
anmärkning:
— Säådant vanvett! . .. De gå mot undergången
och förstå det inte. Detta är sannerligen den
historiska Nemesis.
— Ja. .. horisonten är mörk. . . Och vi gå inte
själfva mot undergång, vi bli skickade!
Soldaterna voro förbittrade. De sålde sina sista
skjortor åt kineserna.
— Hvuvarför skulle vi hålla på dem nu? Bättre att
supa opp dem! Man trodde det skulle bli fred, men
nu får kronan sörja för utrustningen.
— Och om det nu blir reträtt igen, så skall
minsann ingen af de där herrarna desertörer med röda
revärer undgå oss. När det är strid, då håller de sig
fem verst från ställningen; men gäller det att retirera,
då sätter de af främst till häst och i vagn . .. Fina
ena! Själfva lefver de opp miljoner, och så skicka de
telegram till tsaren, att soldaten ber om krig!
XI.
Fred.
— Hurra .. a! — dånade det från alla håll i den
soliga luften.
Två artillerister kommo åkande i en forvagn på
vägen, svängde ett extrablad af »Budbäraren» högt i
luften och skreko:
— Fred! Fred!
— Hurra . . a! — ljöd det till svar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
