Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Hemåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
de tillbaka med blodiga bajonetter. Öfficern kom ej
tillbaka.
På den stora hundramila sibiriska stråkvägen
framvälte långsamt en väldig, rusig och anarkiskt tygellös
människoflod. Denna flod, full af blind och vild
förstörelselusta, drog fram mellan stränderna af en liksom
helt och hållet annan värld. Inom denna andra värld
fanns också förstörelselusta, men öfver den härskade
en strålande idé, den stred för stora mål. Där visste
man klart mot hvem man kämpade, där fanns
hjältemodig hänförelse för saken.
Dessa båda element voro djupt främmande för
hvarandra; det fanns ingen förståelse mellan dem.
Soldaterna lefde i ett stadigvarande tillstånd af bottenlös
ilska, och för denna ilska voro alla lika. De
misshandlade officerarna — de misshandlade också
järnvägsmännen; de förstörde byggnader tillhöriga kronan
— de förgrepo sig också på en skara demonstranter,
som med välvilliga rop hälsade trupperna.
En soldat berättade mig med ett godmodigt
leende, att de vid Irkutsk krossat hufvudet på en
stationsskrifvare.
— För hvad då?
— Jag vet inte ... bara för ro skull ... Allihop
gick på och slogs.
Dessa hemvändande trupper kunde ge en ett
begrepp om hvad verklig anarki är. Det var ett allas
krig mot alla och den enes mot den andres.
Soldaterna brunno af begär att få komma hem, och på
stationerna utkämpades vilda strider om lokomotiven och
om rätten att få fara först. På en station upphunno
vi en eschelong; den hade endast ett lokomotiv, och
det gick långsamt för den. Vi hade två. Soldaterna
i den där eschelongen kopplade af vårt ena lokomotiv
för sin räkning. Våra soldater blefvo det varse och
skyndade till försvar. De våra voro flere, de
återeröfrade lokomotivet, och under hurrarop ångade vi
af först.
Veressajev, I kriget. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
