Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skenbart sträng försyn, som icke tillåter, att vi
bliva till lekbollar för övermäktiga och
skoningslösa naturkrafter. Själva döden är ej förintelse,
ej en återgång till det anorganiskt livlösa, utan
början till en ny art av tillvaro, som ligger på
vägen mot en högre utveckling. Och å andra sidan,
samma sedelagar, som våra kulturer uppställt,
behärska hela världsordningen och skyddas med
ojämförligt mycket större makt och konsekvens
av en högsta dömande instans. Allt gott får
slutligen sin lön, allt ont sitt straff, om icke redan
i denna livsform, så i kommande existenser, som
börja efter döden. På så sätt är all fruktan, allt
lidande, all livets hårdhet, bestämd att utplånas.
Livet efter döden, som fortsätter vårt jordiska
liv som den osynliga delen av spektrum fortsätter
den synliga, skall bringa all den fullkomning, som
vi kanske här gått miste om. Och den överlägsna
vishet, som leder allt mot detta mål, den allgodhet,
som yttrar sig i ett sådant handlande, den
rättfärdighet, som genomsyrar det, äro egenskaper hos
de gudomliga väsen, som också skapat oss och
världen i dess helhet. Eller snarare hos det enda
gudomliga väsen, till vilket i vår kultur alla
forntidens gudar förtätats. Det folk, som först lyckades
med en sådan koncentration av de gudomliga egen-
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
