Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är det här. Okunnighet är okunnighet, därur
kommer ingen rätt att tro något. Ingen förnuftig
människa handlar så lättsinnigt i andra ting, ingen
låter sig nöja med så ömkliga skäl för sin åsikt,
sitt partitagande, blott när det gäller de högsta
och heligaste tingen, tillåter han sig det. I själva
verket är det blott bemödanden att inbilla sig
själv och andra, att man ännu håller fast vid
religionen, när man redan för länge sedan har
löst sig från den. Så snart det är fråga om
religion, göra människor sig skyldiga till brist på
uppriktighet och alla möjliga intellektuella oarter.
Filosoferna tänja ut ordens betydelse, tills de
knappast ha något kvar av sin ursprungliga
mening, de kalla någon slags svävande abstraktion,
som de gjort sig, för »Gud», och nu äro de deister,
Gudstroende, inför hela världen och kunna berömma
sig av att hava framställt ett högre, renare
gudsbegrepp, fast deras Gud blott är en väsenlös
skugga och icke längre de religiösa lärornas
mäktiga personlighet. Kritiker envisas med att förklara
en människa, som känner sin mänskliga litenhet
och vanmäktighet inför det stora hela, för »djupt
religiös», ehuru det icke är denna känsla, som
är religiositetens väsen, utan först det nästa steget,
reaktionen, som söker en bot mot denna känsla.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
