Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Det religiösa tillståndet i världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET RELIGIÖSA TILLSTÅNDET I VÄRLDEN. 7
Kärleken till Jesus samt angelägenheten om människornas
frälsning böra naturligtvis vara de förnämsta driffjädrarne, som
förmå oss att enligt Jesu befallning göra evangelium kunnigt
bland folken. Men då män gång efter annan uppstå, som
föregifva, att hedningarne och muhammedanerna äro lyckligast i det
tillstånd, hvari de befinna sig, torde det icke vara öfverflödigt att
påvisa, huru falskt ett sådant påstående är. Utom det att de,
som sakna en sann kännedom om Jesus och således äfven en
lefvande tro på honom, äro utan Guds frid i tiden och utan hopp
för evigheten, äro de äfven olyckliga i rent mänskligt hänseende.
I Syrien, Mindre Asien och på flere orter i det europeiska
Turkiet funnos en gång blomstrande kristna församlingar. Sedan
utslocknade därstädes den kristna tron nästan helt och hållet, och
nu råder islam i dessa af naturen utomordentligt gynnade trakter.
Men ingen samvetsgrann människa, som känner och kan jämföra
förhållandena förr och nu, skall kunna påstå, att de nuvarande
inbyggare i dessa länder äro lika lyckliga, som den forna kristna
befolkningen var. Den civilisation, som en gång rådde, försvann
med kristendomen, och en jämförelsevis fåtalig befolkning
framsläpar nu därstädes ett i alla afseenden uselt lif.
0 _
A andra sidan lefde inbyggarne på Madagaskar för ej länge
sedan allmänt i de gröfsta hedniska styggelser. Nu hafva
många af dem omfattat kristendomen och lefva ett lyckligt lif.
Ingen kunnig och opartisk domare lär vilja säga oss, att det varit
lika godt för madagasserna, om de förblifvit kvar i sin hedendom.
Det samma gäller om Söderhafsöarnas folk och hvarje annat folk,
bland hvilket hedendomen varit rådande, men undanträngts af
kristendomen.
Mord, plundring och rof samt de förfärligaste laster utmärka
hedendomen öfver allt. Den starkare förtrycker strafflöst den
svagare, och något spår till förbarmande eller människokärlek fins
icke. Nu liksom för 2,900 år sedan äro Davids ord sanna: »De
som taga sig en annan gud, skola hafva stora vedermödor».
Emedan Muhammeds lära och de hedniska religionerna
förkväfva all djupare rättskänsla, är ingen verklig refom möjlig,
där dessa religioner råda. När i ett protestantiskt land ett groft
brott eller någon svårare yttring af obarmhärtighet kommer till
allmänhetens kännedom, väckes en storm af ovilja, och många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
