Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Missionen på Grönland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA KAPITLET.
Missionen på Grönland.
Grönland, beläget öster om Baffinsviken och Davis sund,
ansågs till en början utgöra en del af Nord-Amerikas fastland.
Men omsider upptäckte man, att detta land utgjorde en del af
den ögrupp, som sträcker sig uppåt nordpolen. Det lyder under
den danska kronan, och de trakter, där missionen hittills
bedrifvits, äro belägna på västkusten i närheten af hafvet.
Inbyggarne på Grönland äro eskimåer. Sitt namn hafva
de fått af ordet eskemantik, som betyder: äta rått kött. De äro
korta till växten och blifva sällan fem fot höga. De hafva ett
kort och bredt ansikte; kinderna äro utstående; ögonen äro små
och svarta samt i allmänhet uttryckslösa. Färgen på deras kropp
är mörkgrå och gulaktig, hvilket torde hafva sin grund däri, att
de sitta nästan nakna i röken af tranlamporna, som beständigt
brinna i deras små kojor. Ansiktsfärgen är brun, beroende icke
minst däraf att de aldrig tvätta sig.
Deras bostäder äro så små, att de knappt kunna stå
upprätta i dem. Invändigt äro väggarne beklädda med gamla
djurhudar. Några fönster finnas icke, utan endast några små gluggar,
i hvilka glaset ersättes af sälhundstarmar. På en liten
upphöjning midt i rummet står tranlampan, som sprider omkring sig en
obehaglig rök. Öfver denna lampa hänger den kittel, i hvilken
maten kokas.
För att komma in i stugan måste man krypa genom en
lång, hvälfd gång, afsedd att utestänga den kalla luften från det
inre af boningshuset. Sommartiden bo de icke i dylika boningar,
utan då uppsätta de tält af sälskinn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
