Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Missionen på Grönland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
ANDRA KAPITLET.
Under det ofvan omtalade besöket i den grönländska hyddan
hade en utaf Egedes folk, vid namn Aron, blifvit särskildt bekant
med en inföding, vid namn Ar ok, hvilken först känt sig dragen
till Aron genom likheten i deras namn. Däraf sökte Egede nu
draga fördel och lagade så, att Aron under flere månader fick
bo i en grönländsk hydda och inhämta en god del af det språk,
som talades där. Själf ströfvade Egede omkring på ön med sina
gossar, Paul och Niels, samt lärde sig den ena ordställningen efter
den andra. Gossarne blefvo mycket omtyckta af de grönländska
barnen, för hvilka de visade bibliska bilder. Mer och mer
började man fatta förtroende för Egede, hvilken man ansåg vara en
stor angekok, som kommit i god afsikt till dem. Egede började
redan hoppas att få skåda en välsignad frukt af sitt påböljade
arbete, då en ny storm hotade att omintetgöra hela
missionsföretaget.
Det skepp, som från Norge skulle tillföra Egede och hans
folk behöflig hjälp, kom icke. Lifsmedlen voro nästan slut, och
skeppsfolket förklarade på det bestämdaste, att de icke ville stanna
längre på ön, än de sågo sig hafva mat nog kvar för återresan.
Detta uppväckte mycken oro hos Egede. Dock kommo han och
hans hustru öfverens om, att de åtmistone icke skulle lämna
Grönland, om än alla de andra begåfvo sig på väg till hemlandet.
Vid en rådplägning med de missnöjde förklarade dessa, att de ännu
ville dröja i 14 dagar, men därefter genast återvända, om ingen
undsättning dessförinnan hade anländt. Alla voro sysselsatta att
inpacka sina saker för hemresan. Endast fru Egede förklarade
alltjämt, att hon vore viss, att Gud skulle sända hjälp i rätt tid,
och att de, som nu rustat sig för afresan, skulle få packa upp
igen.
De 14 dagarne nalkades sitt slut. Med bekymmer i hjärtat
gick Egede till hvila aftonen den 27 juni. Plötsligt bultar det
häftigt på dörren. Tre norska skepp synas på afstånd, styrande
kosan mot kusten. De hade tagit miste om rätta vägen, eljes
skulle de hafva varit framme för 8 dagar sedan. Att Egedes
och hans hustrus hjärtan skulle öfverflöda af tacksamhet till
Herren för en sådan ögonskenlig hjälp, är klart. De fingo nu
påtagligen se, att den, som förtröstar på Herren, icke kommer på
skam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>