Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Missionerna i nordvästra Afrika - III. Sierra Leone - IV. Pepparkusten med negerfristaten Liberia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 22
TREDJE KAPITLET.
utropade en af dem: »Ja, i sanning, de hvite äro Guds människor,
och den som icke vördar en hvit, han vördar icke heller Gud!»
Den andre instämde äfven i denna utsago.
IV. Pepparkusten med negerfristaten Liberia.
Många troende män och kvinnor i Nord-Amerikas Förenta
stater hyste ett särskildt intresse för, hvad de hörde om Sierra
Leone och den framgång, som Herren gifvit åt de engelska
kristnas försök att där bereda frigjorda negerslafvar ett hem, där
de kunde få njuta kristendomens och den kristna civilisationens
välsignelser samt utbildas till att bland sina stamförvandter sprida
evangelium. I Amerika suckade väl negrerna ännu i allmänhet
under slafveriets ok, men många hade dock äfven vunnit sin
frihet genom friköpning, frigifning eller på annat sätt, och det var
önskligt att för dem någonstädes finna ett gemensamt hem.
En evangelii förkunnare, pastor Samuel Jolin Mils, var i
synnerhet verksam för att bringa till stånd ett företag, som i viss
mån skulle likna den engelska kolonisationen vid Sierra Leone.
Följden blef, att »Det nordamerikanska kolonisationssällskapet»
bildades den i januari 1817. Till en början inköptes ett landstycke
på Scherboroön invid Sierra Leone. Ett par sändningar af
kolonister afgingo dit, men bortrycktes till största delen helt hastigt
af döden. Då inköptes 1821 den 15 december landtungan
Me-surado på Pepparkusten, och i juni följande år kommo de första
nybyggarne dit. Den kraftfulle pastor Jehudi Ashmun från
New-York anlände 1823 med flere nybyggare och började genast
införa en bättre ordning bland kolonisterna samt skyndade att
befästa den stad, som de höllo på att bygga. Han hade riktigt
uppskattat de faror, hvilka hotade från de omgifvande vilda folken.
Skyddsmurarne, hvilka han lät uppföra, voro ej mer än
half-färdiga, då 800 vildar angrepo nybygget. Med 35 man kunde dock
Ashmun förjaga dem. Tre veckor senare kommo vildarne åter
och ansågos då vara 1,500 man starka. Med 28 kolonister, och
understödd af besättningen på ett i hamnen liggande amerikanskt
krigsskepp, förjagade Ashmun dem äfven denna gång. Nu fingo
vildarne respekt för nybyggarne, och den nya staden, som efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
