Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Missionerna i Öfre Guinea - II. Joruba- och nigermissionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONERNA I ÖFRE GUINEA.
143
höger synas män, som likaledes skulle slaktas. I midten vid
ingången till det kungliga palatset satt holländaren, som ock synes
på taflan. Konung Badahung tvingade honom att en stund stanna
och åse gräsligheterna; omsider fick han dock aflägsna sig.
Från detta grymhetens hemvist hotades Abeokuta 1851
med ödeläggelse. Dahomekonungen anryckte nämligen med
16,000 segervana krigare och sitt fruktansvärda lifgarde,
bestående af 6,000 kvinnor, som voro vida mer vilda och
mord-lystna än männen, mot Jorubalandets hufvudstad, där man hade
knappt hälften så många krigsvane män att uppställa till
försvar. När striden den 3 mars öppnades, samlades missionärerna
samt alla gatnla gubbar jämte kvinnor och barn, som trodde
på Herren, och bådo om räddning. Dahoméerna sökte tre
gånger taga staden med storm, men blefvo tillbakaslagne.
En afdelning jorubakrigare utskickades från andra sidan af
staden och kringgick fiendens här samt föll denna i ryggen, just
som den fjärde stormningen företogs. Detta förorsakade
förvirring och förskräckelse i den fientliga hären. Mot aftonen blef
dahoméernas flykt allmän, 1,800 kvarlämnade de döda på
slagfältet, 1,200 upphunnos under flykten och nedgjordes, och 1,000
togos till fånga. Staden var räddad och fienden fördrifven ur
landet.
Denna seger gjorde ett utomordentligt intryck på Jorubas
folk. Äfven hedningarne trodde, att det var de kristnas Gud,
som hade hjälpt dem i deras nöd. Församlingen i staden
tillväxte nu hastigare än förut, och stationer fingo fritt
anläggas-äfven på andra ställen i landet.
Men Crowther reste till England och verkade där kraftigt
för vidare missionsföretag i Afrika samt bidrog väsentligen till
utrustandet af den andra nigerexpeditionen, i hvilken han äfven
deltog. Den* berättelse, han därom afgaf, i hvilken han visade,
att öppna dörrar nu funnos öfver allt vid Nigerflodens nedre lopp,
föranledde ändtligen öppnandet af den egentliga nigermissionen.
Innan vi lämna Abeokuta, må i korthet nämnas, att ett
inbördes krig mellan stammarne i landet sedan blef missionen till
stort hinder. Dahomes konung hotade staden åren 1857, 1862
och 1863, men vågade då ej angripa. 1864 den 15 mars skred
han åter till anfall, men drefs på flykten med en förlust af 3,000-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
