Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Missionerna i Nedre Guinea och Kongo - II. Missionerna i Kongo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 62
FEMTE KAPITLET.
den förra stationen var det närmare 1,000 infödingar, som
bortkastade sina afgudar samt bekände sig vilja höra Jesus till.
Sedan den tiden hafva alltjämt flere af infödingarne kommit till
omvändelse. Dock hafva missionärerna icke skyndat att döpa de
nyväckta, utan söka först förvissa sig om, att deras omvändelse
är verklig och att de äro ståndaktiga i sin kristna bekännelse.
Naturligtvis hafva ock människor, som förut alltifrån sin barndom
lefvat i den gröfsta hedendom, behof af mycken och tålig ledning,
innan de i alla lifvets förhållanden kunna fatta och efterfölja,
hvad Herrens vilja är. I denna mission finnas således ännu
endast 246 döpta medlemmar af Guds församling. Dessa äro dock
alla vuxna personer, hvilka visat sig vara sanne Jesu lärjungar,
och de hafva stor ifver att göra Jesus känd för hedningarne i
omgifningen. Genom dem föres därför evangelium vidare till
orter, dit ännu ingen europeisk missionär har framträngt.
Amerikanska baptisternas missionsförening hade vid början af 1889 på
sitt missionsfält i Kongo 28 europeiska eller amerikanska
missionsarbetare i verksamhet.
Makarne Guinness fingo, under det de hade ledningen af
kongomissionen, kännedom om en folkstam, balolo, som bor vid
Kongoflodens krökning mot norr under ekvatorn. Nämnda folk är
kraftfullt och talrikt samt synes vara ganska begåfvadt och
mottagligt för kristendomen. När det visade sig, att Amerikanska
baptisternas missionsförening icke fann det förenligt med sina
grundsatser att hastigt framrycka vidare i landet, utan trodde sig
först böra söka få säkert fotfäste på den missionsmark, som redan
börjat bearbetas, väcktes hos makarne Guinness och deras vänner
tanken på att åter begynna en kongomission, som skulle
förläggas till balolo och kallas balolomissionen. Denna tanke har så
till vida förverkligats, att John McKittrick, som förut i några år
verkat i dessa trakter och sedan ständigt känt sig manad att dit
återvända, våren 1889 tillika med sin maka och 6 eller 7 andra
missionärer blifvit utsänd till balolo, d. v. s. lolofolket. Utan
tvifvel skulle det vara af stor betydelse för kristendomens införande
i Afrika, om detta folk, boende nästan i hjärtat af världsdelen,
kunde vinnas för Herren. Balolomissionen följes därför med stort
intresse och mycken förbön af missionsvännerna i de kristna
länderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
