Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Missionerna i Nedre Guinea och Kongo - II. Missionerna i Kongo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 62 FEMTE KAPITLET.
nen omkring ioo alnar från den station, som Stanleys expedition
hade upprättat på platsen.
Banks återvände snart, hvadan Pettersson ensam med
infödingarnes tillhjälp måste företaga uppbyggandet af den nya
stationen. Snart hade han uppfört ett lerhus, 58 fot långt och
16 fot bredt, med en veranda rundt omkring. Men svårigheten
med språkets inlärande gjorde, att något egentligt missionsarbete
icke så snart kunde företagas. Dock kunde Pettersson vid
stationen börja en skola, som besöktes af 20 barn. En engelsk
medhjälpare, hr Eddie, sändes honom; men Petterssons vistelse
vid Ekvatorstationen skulle icke blifva så långvarig, hvarom vi
här nedan skola ytterligare tala.
Det folk, bland hvilket den nya stationen anlades, befinner
sig i en mycket sorglig belägenhet. Det är så hårdt fjättradt i
grymhetens och vidskepelsens bojor, att man ryser, då man hör
därom. Vi vilja här omnämna blott ett par exempel.
Då en människa dör, måste en annan dödas, ty den
bortgångne får ej ingå ensam genom evighetens portar. Ar det en
höfding, som har dött, så måste nio människor dödas, 3 män och
6 kvinnor. Alla dessa arma varelser dödas på olika sätt.
Somliga skär man hufvudet af med en knif, andra stryper man, och
åter andra genomborras med spjut eller slår man ihjäl dem med
käppar eller påkstumpar.
Strax sedan en höfding dött, skär man hufvudet af en slaf,
hvilket tillgår på följande sätt. Slafven sättes på marken och
fastbindes vid pålar, hvilka äro djupt och stadigt nedslagna i
marken. De äro sex till antalet, en vid hvardera sidan, en vid
hvardera handen och en vid hvardera foten. Sedan slafven blifvit
omsorgsfullt fastbunden vid dessa, anbringas omkring hans hals
en så kallad hank. Därpå sättes en lång, böjlig stång i marken
några alnar framom honom, hvarefter denna böjes till hans hufvud
och fastgöres vid den nyssnämnda hanken. Då detta är gjordt,
afhugges hufvudet med en knif i ett enda hugg, hvarvid den
nämnda stången kastar hufvudet högt upp i luften. Sedan det
fallit till marken, skaffas det genast undan. Det har ej lyckats
att få reda på, hvart det tager vägen. Men det påstås, att man
gör medicin däraf. Därefter skiljas armar och ben från kroppen,
hvilka sändas till grannbyarne. Hvad de användas till, vet man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
