Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Syd-Afrika - I. Missionsarbetet bland de i nordväst boende folken (ovambófolket, buskmännen, koranna, grikva, namakva, orlam) - II. Kaplandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONERNA BLAND NAMAKVA OCH ORLAM. 2 I I
upphört, och parissällskapets missionärer hafva i stället med
förenade krafter ägnat sig åt arbetet bland basuto.
Engelska kyrkans missionssällskap och Sällskapet för
evangelii spridning hafva sedan 1863 verkat i lilla Namalandet, där
stationen Springbok detta år anlades. I Grikvalandet anlades år
1871 stationen Clydcsdale och 1877 Kokstad. Som detta
arbetsfält icke omnämnes i nämnda sällskaps senare årsberättelser, torde
man få antaga, att verksamheten därstädes ej längre fortsättes.
Romersk-katolska kyrkan har i de trakter af Syd-Afrika,
hvilka hitintills varit föremål för vår skildring, icke af gammalt
öfvat någon mission. Alen sedan den evangeliska verksamheten
börjat vinna framgång, hafva katolska sändebud infunnit sig för
att söka skörda, där andra hafva sått. I Namalanden hafva
katolikerna verkat sedan 1873. I Ovambo hafva de äfven under
ett par årtionden sökt vinna insteg. I Damaralandet kommo de
in 1876, men hafva sedan af höfdingen blifvit bortdrifna.
Naturligtvis förnya de sina försök, och i samma mån som den
evangeliska missionen något uträttar, öka de sina ansträngningar att
göra det sig till godo.
II. Kaplandet.
Brödraförsamlingen började allra först bedrifvandet af en
egentlig evangelisk mission i Kaplandet. Ty ehuru Kapstadens
grundläggare, den ädle van Riebeek, hade till syfte att verka
för hedningarnes omvändelse, voro holländerna i allmänhet alls
icke gunstigt stämda för någon hednamission. Och Riebeeks
efterträdare, som icke ägde hans människoälskande sinne, visste
så ställa det, att ingen nämnvärd verksamhei för infödingarnes
omvändelse kunde utöfvas af de holländske präster, som
anställdes inom kolonien. Många af dessa präster saknade ock allt
missionssinne.
Under sin resa till Indien besökte Ziegenbalg Kap år 1715,
och den skildring han gaf rörande hottentotterna väckte
uppmärksamhet och deltagande för detta folk hos tvänne troende
holländare i Amsterdam. Dessa män, van Alphen och de Bruyn,
vände sig därför till Herrnhut med förfrågan, om man icke
därifrån skulle kunna sända någon missionär till Kapkolonien.
Följden blef, att Georg Schmidt blef utsänd. Denne man, som var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
