Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Syd-Afrika - III. Missionen bland betschuana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8 SJETTE KAPITLET.
beta och understödjas i sin verksamhet af 36 infödda
medhjälpare. Församlingsmedlemmarne äro omkring 6,000, hvaraf vid
pass tredjedelen äro nattvardsberättigade. I 15 skolor undervisas
723 lärjungar.
TVesleyanska missionssällskapet började år 1823 sin
missionsverksamhet bland tschuanafolken. Londonsällskapets missionär
Hamilton rådde de första metodistmissionärerna att slå sig ned
bland barolong, ett tschuanafolk, som gång efter annan stördes
af krigsoroligheter, hvilka beredde missionen ganska stora
svårigheter. Med sin vanliga värma och ihärdighet hafva dock
metodisterna fortsatt och utvidgat sitt arbete, som efter hand sträckt
sig till allt flere tschuanafolk, bland hvilkas namn basuto, d. v. s.
slitofolket, torde vara det för missionsvännerna i vårt land mest
kända. De hafva nu i sitt tränsvaaldistrikt 32 hufvudstationer
med 26 kapell och 73 andra predikoplatser. Här verka 12
engelska och 6 infödda pastorer, med hvilka 9 kateketer, 9
hvar-dagsskollärare, 102 söndagsskollärare och 98 lokalpredikanter
samverka. Församlingsmedlemmarne äro 1,317, och 490 äro på
prof för intagning i församlingarna.
Franska evangeliska missionssällskapet har sedan 1830
verkat bland tschuanafolken. De båda första missionärerna, som
från detta sällskap anlände till landet, sökte af Moffat få råd och
ledning rörande det tillämnade arbetet. Till en början stannade
de hos tlapifolket och hade sin station i Littaku. Ar 1831 begynte
de arbeta bland en annan tschuanastam, hvars medlemmar kalla
sig baharutsi. Ett par år senare öppnades för dem ingång bland
de sydligast boende basuto eller sutofolket, som af konung
Mo-schesch hade blifvit ordnadt till ett folk med tämligen fasta
samhällsformer. Moschesch var en man med ovanligt förstånd och
de största kärskaregåfvor. Sitt residens hade han förlagt till en
hög, otillgänglig klippa. Där blef han en gång angripen af den
vilde och mäktige Mosilekatsi. Van att segra, förde Mosilekatsi
sina skaror till storms, men de blefvo tillbakaslagna. Slutligen
måste Mosilekatsi bekväma sig till att aftåga med oförrättadt
-ärende. Han hade ej hunnit långt, förrän Moschesch fick veta,
att han och hans män ledo brist på lifsmedel. Genast sände
Moschesch 30 feta oxar med en hälsning. Denna högsinnade
handling gjorde på Mosilekatsi och hans krigare ett djupt intryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
