Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Syd-Afrika - IV. Kaffermissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAFFERMISSIONEN.
251
Herren, utan äfven en stor mängd i landet boende européer och
europeiska afkomlingar.
Brödraförsamlingen har äfven bland kaffrerna deltagit i
missionsarbetet. Ar 1827 beslöts det på en missionskonferens
i Gnadendal, att man skulle utsända ett par bröder till
tembu-stammen. Detta ledde till utsändandet följande år af tvänne
gifta missionärer till nämnda kafferfolk. De anlade en station,
som framdeles erhöll namnet Schiloh. Flere hottentotter bodde
äfven vid stationen, och en troende hottentottkvinna, vid namn
Wilhelmina, var missionärerna till stor hjälp. En gång fick hon
i Herrens hand vara medlet till deras räddning ur den mest
öfverhängande fara. Tvänne kafferhöfdingar hade legat i strid
med hvarandra. Den besegrade hade påkallat engelska
regeringens mellankomst, och denna, som ansåg segraren hafva utan
skäl stört friden, pålade honom böter, som efter sedvanan skulle
betalas med boskap. Missionärerna ansågos af den sålunda
straffade höfdingen hafva bidragit till engelsmännens domslut,
och höfdingens blodtörstige son, Mpasa, beslöt döda alla, som
bodde vid missionsstationen, samt förstöra stationen. Han tågade
dit med sina krigare, lade dessa i bakhåll och gick med några
af sina förnämste män in i missionärernas boning. På ett
öfver-enskommet tecken skulle de andra krigarne framstörta för att
deltaga i och fullborda blodsdådet, när de inom huset varande
först hade begynt mördandet. Wilhelmina arbetade i trädgården,
men anade snart meningen med besöket. Hastigt trädde hon in
bland de beväpnade krigarne, höll ett ljungande strafftal till
Mpasa, sade missionärerna, att desse män hade ondt i sinnet och
befallde slutligen Mpasa att gå sin väg. Ehuru det bland
kaffrerna anses opassande, att en kvinna uppträder i männens
rådplägningar, blef den vilde höfdingesonen så gripen af
Wilhelminas bestraffningar, att han helt skamflat drog bort med sina
män och några dagar efteråt t. o. m. bad missionärerna om
förlåtelse för sitt i fientlig afsikt gjorda besök. Mpasa fortfor dock
äfven sedan att hafva ondt i sinnet, men Herren höll sin
skyddande hand allt fort öfver stationen. Flere stationer hafva sedan
blifvit anlagda bland tembufolket, och verksamheten har äfven
blifvit utsträckt till ett par mindre stammar. Trots upprepade
afbrott och ödeläggelser genom de s. k. »kafferkrigen» har arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
