Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Östra Afrika - II. Missionerna på Suahili- och Somalikusterna samt i länderna därinnanför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUNDE KAPITLET.
en mission i Östra Afrika. Närmaste syftet var att med
evangelium komma till galla. Detta har ännu endast till en ringa del
blifvit uppnådt. Däremot hafva frimetodisterna fått utföra ett
ganska betydande missionsverk på Afrikas östra kust, strax norr
om Engelska kyrkomissionens arbetsfält.
Ar 1861 utsändes tvänne engelsmän och tvänne tyskar från
Schweiz för att under doktor Krapfs ledning börja missionen. De
båda tyskarne blefvo dock snart modlösa och återvände hem.
Äfven den ene engelsmannen måste på grund af sjukdom lämna
fältet. Endast pastor T. Wakefield och doktor Krapf voro ännu
kvar och upprättade en missionsstation i Ribe, 4 timmars väg
norr om Kisulutini. Doktor Krapf, hvars hälsa under långvarigt
missionsarbete i dessa trakter redan förut blifvit nedbruten, kunde
dock ej länge stanna. Han måste år 1862 begifva sig hem för
att ej mer återvända till sina kära afrikaner. Wakefield blef då
för en tid lämnad ensam i Ribe.
I december 1862 afsändes pastor Charles New från
England för att understödja Wakefield i arbetet bland de nordligast
boende wanjika. Dessa syntes dock här liksom vid Rabba Mpia
och Kisulutini länge vara alldeles otillgängliga. Wakefield
företog därför en undersökningsresa mot norden i afsikt att finna
någon ingång till galla, men där var vägen tills vidare stängd.
Då inträffade 1870, att ett krig uppblossade mellan
somalierna och de sydligare gallastammarne. De senare besegrades,
deras land ödelades, och tusentals gallamän och kvinnor såldes
som slafvar till muhammedanerna. Många hade genom flykten
sökt rädda sig, och af dem kommo ej få till Ribe. På detta
oväntade sätt fingo således därvarande missionärer tillfälle att
med kristlig kärlek åtaga sig en mängd medlemmar af galla, och
af dessa blefvo flere verkligen omvända. Äfven några personer
af njikafolket blefvo med detsamma vunna för Herren, och
missionär New skref år 1872, att man då vid Ribe hade icke
få kristliga familjer, något som storligen fröjdade missionärernas
hjärtan. »Mig synas de vara uppriktiga kristna», sade han;
»visserligen icke några änglar, utan män och kvinnor, som göra
allvar af att tro på Herren och söka vandra i hans fotspår.»
Första söndagen år 1874 visade Wakefield i sin
söndagsskola en i ett missionsblad intagen bild af den en tid förut af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
